IntroduktionAvsikten med denna artikel är att belysa begreppet livsmening. Begreppet livsmening har inte tidigare begreppsmässigt studerats ur ett vårdvetenskapligt perspektiv, även om förståelsen av den enskilda individen och hennes meningsfrågor framträder som en viktig utmaning för all helhetsbetonad vård, oberoende av vårdkontext (1,15,19,21) För att förstå ett begrepps verkliga innebörd och omfattning är det betydelsefullt att begreppet analyseras och bestäms ur både ontologisk och kontextuell synvinkel (7). I denna artikel fokuseras den ontologiska bestämningen: begreppets betydelseinnehåll, dess nödvändiga, väsentliga och meningsbärande drag fastställs inom ramen för det vårdveten-skapliga perspektivet på basen av en begreppsanalys (7, 21).Den idag utbredda känslan av meningslöshet kan ses grunda sig på den i samhället rådande verklighetsuppfattningen, gudsuppfattningen och människosynen, vilka har uteslutit metafysiska begrepp som värde, värdighet, religiösa och transcendenta upplevelser (1). Värdeinflation, vär-dighetsförlust och utbredd sekularisering ger anledning att begrunda existentiella frågor, även i vårdkontext. Genom att fördjupa förståelsen för begreppet livsmening öppnas flera möjlighe-ter att senare belysa innebörden även ur ett kontextuellt perspektiv, med målsättningen att kunna svara an på individens behov av yttre stöd då hennes egna resurser inte räcker till att se någon mening i livet. Dag Hammarskjöld (23) har sagt: «Jag begär det oerhörda. Jag begär att livet skall ha en mening». Vad denna mening innebär varierar enligt individen, likväl är strävan i denna studie att försöka belysa kärnan i att ha ett meningsfullt perspektiv på livet. Enligt Frankl (10, 11) bör människan inte söka efter en abstrakt mening med livet. Varje individ har sin egen specifika kallelse i livet, ett konkret uppdrag att fullgöra. Han talar om spänningen mellan «jag är» och «jag borde», mellan realitet och ideal, mellan varande och mening. För att kunna bevara denna spänning är individen tvungen att förhindra att meningen sammanfaller med varandet. Eriksson (2) hämtar fram att människans sökande efter mening utgör en primär kraft i hennes liv. Denna mening måste sökas och förverkligas av individen själv. Endast då får den en betydelse som kan tillfredsställa hennes egen vilja till mening. Det centrala är den enskilda individens upplevelse att hennes liv har en mening (1).För att utreda det begreppsliga tänkandet runt forskningsproblemet (18) gjordes en litteraturöver-sikt utgående från databaserna CINAHL (1960 -2000) och Nursing Collection (1996-2000 med sökorden meaning of life, purpose of life, satisfaction with life samt olika kombinationer av dessa. Resultatet visar att dessa begrepp i internationella studier vanligtvis diskuteras i relation till en specifik vårdkontext; patienter med cancer, altzheimer, neurologiska sjukdomar, mentala stör-ningar eller hiv / aids. Teman som behandlas är andlig övertygelse, självförtroende, lidande och hopp, livskvalitet, hälsofräm-jande kursverksamhet, samt rät-ten att dö....