SammandragBrexit sätter Sverige i svår strategisk situation. Storbritannien har varit en nära partner i EU-samarbetet och har på olika områden skyddat Sverige och dess preferenser. Denna artikel utgår från Sveriges förhållande till EU och analyserar sedan djupet och bredden i det svensk-brittiska samarbetet och vilka effekter Sverige kan räkna med efter Brexit. Vidare diskuteras hur Sverige har debatterat och förberett sig för denna situation och vilka framtida vägval landet står inför. Det konstateras att priset för att ta över Storbritanniens roll som skeptiker inom säkerhetspolitiken och som vakthund gentemot eurozonen är högt och att Sverige lär tvingas hushålla med sitt politiska kapital. Ett mer lojalt Sverige är att vänta, och kanske också en medlem som sent omsider hittar sin egen roll inom den europeiska integrationen. InledningSverige har ett nära samarbete med Storbritannien och har därmed mycket att för-lora på Brexit. Samtidigt sätter det fingret på Sveriges egen EU-relation när britterna lämnar en union de aldrig utvecklande några starkare känslor för. Denna artikel utgår från Sveriges förhållande till EU och analyserar sedan djupet och bredden i det svensk-brittiska samarbetet och vilka effekter Sverige kan räkna med efter Brexit. Vidare diskuteras hur Sverige har debatterat och förberett sig för denna situation 2017 Fägersten Björn. This is an Open Access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution 4.0 International License (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/), allowing third parties to copy and redistribute the material in any medium or format and to remix, transform, and build upon the material for any purpose, even commercially, provided the original work is properly cited and states its license.

This article analyzes Sweden’s foreign policy 2011–2018. The article is part of a special issue on how the Nordic countries have responded to recent geopolitical change. The international context in which Sweden finds itself has in a number of ways changed drastically during the time of analysis. The foundations of Sweden’s foreign policy, however, have seen less change. The Swedish policy adjustments we see are rather the effects of radical change taking place in the previous two decades: the EU membership, the partnership with NATO, and the abandonment of the policy of neutrality. Sweden is thus learning how to adapt to this transformation of its international orientation during a turbulent time in global politics. The article includes an overview of Swedish foreign policy and the literature on the topic. We discuss the major actors, institutions, tools and frameworks in the foreign policy making process. A detailed analysis of the Foreign Minister’s Statement of Government Policy provides a temporal comparison over the last decade.

The Arab Spring and the euro crisis have shown that political factors and events can make or break markets overnight, making them of increasing importance to commercial actors when investing abroad. Expropriation, sovereign default, societal unrest and terrorism are examples of political risks that have considerable implications for business conditions. They are also societal acts that political scientists have long been analyzing using a diverse toolbox of models, theories and methods. However, with a few exceptions, political risk management within commercial entities -in as far as it takes place at all -seems to rest on either anecdotal knowledge or crude quantitative macroeconomic data. This article tries to bridge the gap between risk management and the study of politics. It starts by analyzing the concepts and methods underpinning commercial risk management and continues with an investigation of contributions from relevant fields of political science. The aim is to contribute to the craft of risk management and the conceptual understanding of political risk.