Litteratur genom örat-ett pilotprojekt om ljudbokens potential och begräsningar. 1. Inledning Den kommersiella ljudbokens snabba etablering på den svenska bokmarknaden väcker känslor. Under våren 2018 diskuterades den så kallade "ljudbooksboomen" frekvent på Dagens Nyheter. I debatten framhöll journalister, författare och förläggare, från olika perspektiv hur ljudbokens form och format påverkar litteraturen och läsaren. (Pennlert, submitted, 2018). Diskussionen visar också hur förlagen på olika sätt tvingas förhålla sig till ett digitalt mediesamhälle där läsaren anammat digitala läsvanor. Att läsarna har hittat till ljudboken är även ett samband som de senaste åren rapporter och bransch-statistik på olika sätt betonar. I exempelvis Bokförsäljningsstatstiken-första halvåret 2018 konstaterar rapportförfattaren Erik Wikberg att "digitala abonnemangstjänster står ut från övriga kanaler och visar en ökad försäljning med 36.9%" samt att "försäljningen av digitala ljudböcker" ökat med 37.2 % (Wikberg 2018). I samma rapport poängterar även Wikberg följande: Det är i sammanhanget intressant att noterat att försäljningen av digitala böcker, både e-böcker och digitala ljudböcker minskar kraftigt i internetbokhandlen, som säljer dessa produkter styckvis. Detta tyder på att försäljningen av digitala böcker alltmer koncentreras till digitala abonnemangstjänster. (s.5) Wikbergs iakttagelser visar alltså flera parallella rörelser som kan sägas rita tidigare vedertagna modeller för textens väg till en läsare men visar också på signifikanta förändringar i läsarens beteende och benägenhet att välja och konsumera ljudböcker via något av de förlag som bygger på en prenumerationsbaserad affärsmodell. I en annan rapport, Boken 2018

No abstract