What does it mean to live a long life and grow old with disabilities? Or to be an aging parent and still be a caregiver to a disabled adult child? These are questions discussed in this article, the aim of which is to show how a life course perspective adds insight to the lived experience of disability and ageing of adults with disabilities. It is argued that the time concept is fundamental to the understanding of the lives of disabled people. Results are presented which challenge established knowledge regarding disability policies, autonomy, body, biographical disruption and prerequisites of active aging.

No abstract

Vad innebär det att åldras med funktionsnedsättningar som man fått redan i tidig ålder eller som yngre vuxen? På vilket sätt formar funktionshinder livet över tid? Och hur är det att vara en till åren kommen förälder och fortfarande vara central som hjälpgivare till ett vuxet, funktionshindrat barn? Vilken betydelse har epoken och reformerna? I artikeln diskuteras dessa frågor med utgångspunkt i ett brett upplagt forskningsprojekt ”Funktionshinder, livslopp och åldrande”.

Vi har studerat forskning som handlar om elevassistenters arbete för elever i behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att undersöka elevassistenters arbete i en allmän och friare roll som resurs i skolan och om det finns forskningsstöd för den typen av insats. Genom sökningar identifierades 16 artiklar och resultaten i artiklarna användes för att genomföra en tematisk analys. Resultaten visar att elevassistenter i en fri roll agerar som (1) Undervisare av elever i behov av särskilt stöd, (2) Experter på elever i behov av särskilt stöd, (3)Stödfunktion till lärare och (4) Upprätthållare av en särskild elevsuppmärksamhet. Temana diskuteras, i ett relationellt perspektiv, utifrån riskeroch möjligheter med elevassistenters arbete med elever i behov av särskiltstöd. En slutsats vi drar av den granskade forskningen är att det är tveksamtom elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.

No abstract