Att crippa högre utbildning: Skillnad och erfarenhet i universitetens lärosalar

Abstract

Samtidigt som antidemokratiska krafter växer i Europa har frågan om breddad rekrytering och mångfald återigen aktualiserats. I sin utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering från 2022 konstaterar Universitetskanslersämbetet att den sociala snedrekryteringen består. Snedrekryteringen har negativa effekter på såväl demokratisk samhällsutveckling som social rättvisa. Dryga 20 år efter att uppdraget att främja breddad rekrytering skrevs in i högskolelagen finns det alltså skäl att fundera över varför så lite har hänt. Essän argumenterar för att blicken bör vändas från underrepresenterade grupper mot exkluderande normer och sociala strukturer inom universiteten. Syftet är att diskutera hur universitetslärare kan motverka de mekanismer som gör att vissa studenter känner sig hemma i föreläsningssalar och seminarierum medan andra inte gör det. Essän har ett intersektionellt perspektiv, men fokus läggs särskilt på de normer och strukturer som tar utgångspunkt i föreställningen om den normala kroppen, vad som benämns ableism. Essän diskuterar metoder för att synliggöra lärarnas och studenternas situering, pedagogiska verktyg för att låta olika erfarenheter komma till tals, betydelsen av val av perspektiv och kurslitteratur liksom tillgänglig undervisning. När skillnader synliggörs utan att ordnas hierarkiskt blir de skilda erfarenheterna en resurs för ett ömsesidigt lärande om varandra och det kritiska tänkandet främjas. ENGLISH ABSTRACT Cripping higher education. Difference and experience in university classrooms At the same time as anti-democratic forces are growing in Europe, the issues of broader recruitment and diversity in higher education have once again come to the fore. In its 2022 evaluation of universities’ work towards broader recruitment, the Swedish Higher Education Authority notes that social inequality in recruitment persists. Imbalanced recruitment has negative effects on both democratic societal development and social justice. More than 20 years after the task of promoting broader recruitment was written into the Higher Education Act, there is reason to consider why so little has happened. This essay argues that the gaze should be turned away from underrepresented groups and fixed towards exclusionary norms and social structures within universities. The aim of the text is to discuss how university teachers can counteract mechanisms that make some students feel at home within the university while excluding others. The essay has an intersectional perspective but focuses on exclusionary norms and structures based on the notion of the normal body – namely, ableism. The essay discusses methods for visualizing teachers’ and students’ situatedness, pedagogical tools for giving voice to different experiences, the implications of choice of perspectives and course literature, and accessible teaching. Making differences visible without organizing them hierarchically does not only turn different experiences into a resource for mutual learning, but also promotes critical thinking.