Concrete Materials in the Classroom

Lärares och elevers användande av laborativt material i bråkundervisningen i skolår 4-6 : Vad görs möjligt för eleverna att erfara?

“…Ett av syftena med att använda laborativt material i matematikundervisningen är att åskådliggöra ett eller flera matematiska begrepp (Szendrei, 1996). Ett bra laborativt material kännetecknas av att det är meningsfullt för eleverna.…”

“…Dessa kännetecken kan avleda elevernas uppmärksamhet då materialet i sig konkurrerar med den matematiska idén materialet var avsett att representera (Uttal, Scudder, & DeLoache, 1997;DeLoache, 2000). Fenomenet har även uppmärksammats av Szendrei (1996) och Martin (2009) som menar att det finns en risk att eleverna blir för upptagna med materialet i sig så att den matematiska idén förloras. När elever eller lärare använder denna typ av laborativt material skriver De Bock, Verschaffel, Janssens, Van Dooren, och Claes (2003) att det finns en 13 McNeil et al, (2009) använder begreppet perceptually rich manipulatives, vilket här översätts till perceptuellt rika laborativa material 14 McNeil et al, (2009) använder begreppet bland manipulatives, vilket här översätts till enklare laborativa material risk att eleverna kan få svårt att förstå hur materialet kan användas i andra kontexter.…”

“…Det förekommer dels laborativt material som betecknas som vardagligt material, dels pedagogiskt material som är specialtillverkat och avsett att användas i matematikundervisningen (se Szendrei, 1996). Resultatet visar att den övervägande delen av det material som används är av vardaglig karaktär så som tändstickor, A4-papper och snäckor.…”

“…Resultatet visar att det material som används kan karaktäriseras som både pedagogiska material och vardagliga material (se Szendrei, 1996), med en överrepresentation av vardagliga material. En intressant fråga i relation till de satsningar som gjorts (se Skolverket, 2011a; gällande inköp av pedagogiska material är att lärarna i föreliggande studie övervägande använder vardagliga material i bråkundervisningen.…”

Aprender lengua y cultura mapuche en la escuela: Estudio de caso de la implementación del nuevo Sector de Aprendizaje Lengua Indígena desde un análisis de "recursos educativos"

“…Para graficar esta situación se muestran algunas de las diferencias en los criterios de definición: uso dentro o fuera del aula (Szendrei, 1996;zabala y Arnau, 2007), presencia o ausencia de la intencionalidad didáctica en la creación o utilización de un recurso (Bartolomé, 2000;Coriat, 1997), uso en procesos de enseñanza y aprendizaje (Carrasco y Basterretche, 1998;Gimeno Sacristán, 1990;Good, 1973;Ossana, Bargellini y Laurino, 1984), o uso en el proceso de mediación o ajeno a éste (Bartolomé, 2000;Corrales y Sierras, 2012).…”