”Det bygger liksom på att man vet sammanhanget”: Elevers resonemang om syntaktisk (o)fullständighet i en skönlitterär text

Abstract

Inom ramen för en kontextualiserad grammatikundervisning utforskar och analyserar den här artikeln svenska gymnasieelevers metalingvistiska aktiviteter där de resonerar om ett skönlitterärt textutdrag. En induktiv innehållsanalys genomfördes i syfte att belysa på vilka sätt tre elevgrupper resonerar om huvudsatsformade och icke huvudsatsformade meningar i ett textutdrag ur Stina Jacksons roman Silvervägen. Resultatet visar, i likhet med tidigare studier, att elevernas resonemang i första hand stödjs av minnesregler och betydelser, vilket kan försvåra igenkännandet av den syntaktiska (o)fullständigheten. När eleverna kopplar samman meningarna till kringliggande meningar lyckas de emellertid känna igen den syntaktiska (o)fullständigheten. Även om ett betydelsemässigt fokus kan förhindra eleverna att identifiera och förklara grammatiska strukturer visar resultatet att utgångspunkten i att textuellt knyta an meningar, såväl syntaktiskt som semantiskt, kan stötta eleverna i resonemang rörande syntaktisk (o)fullständighet. Resultatet pekar vidare på att en utgångspunkt i skönlitterära texter och syntaktisk (o)fullständighet kan fungera som en deskriptiv ingång för att synliggöra och diskutera språkliga strukturer och konventioner i förstaspråksundervisningen.