Inclusive ideals and special educational tools in and out of tact: didactical voices on teaching in language and communication in Swedish early childhood education

Abstract

The aim of this research is to highlight didactical voices on inclusive ideals and special educational tools noted in the written reflections of 178 preschool teachers in 10 Swedish municipalities. The research questions are as follows: How do preschool teachers signify inclusive ideals in written reflections of teaching in language and communication in preschools? Which special educational tools emerge in the written reflections about teaching in language and communication in preschool, and how are these tools said to be used? The material was analysed with multi-voiced didactic modelling and didactical tact as a theoretical base. The results show that there are didactical voices on inclusion in the analysed material. The core foundation of the teaching appears to be built upon inclusive ideals where all children are involved, included and part of the group. Utterances of a more individual character are sparingly present. In our interpretation, the (special) educational tools that are brought to the fore are described and used in an inclusive way and are didactically modelled into more general, rather than specialised, tools.

Abduktiv analys i samverkansforskning – fokus på didaktiska modeller i förskola

“…Samverkansforskningen kan därför ses som en nationell angelägenhet med betydande nordiskt och internationellt intresse och publikationer (se t.ex. Palla & Vallberg Roth, 2018, 2020a, 2020b. Utfallet från den abduktiva analysen med didaktiska modeller och "flerstämmig didaktisk modellering" framstår som robusta praktikteoretiska grunder för att utveckla kunskaperna vidare gällande undervisning som förskollärares och ledares kärnverksamhet.…”

TAKK som specialpedagogiskt didaktiskt verktyg i förskolans undervisning

“…En större studie som omfattar tio kommuner visar att TAKK förefaller ha generaliserats i förskolans utbildning och undervisning. TAKK var vanligt förekommande bland de nära 250 svaren i undersökningen och kan förstås som ett verktyg i relationerna och mellanrummet mellan allmän didaktik och specialpedagogisk didaktik (Palla & Vallberg Roth, 2020b, se även Vallberg Roth & Palla, 2020. Det frekventa och allmänna användandet är något som med fördel kan synliggöras vidare men också granskas och problematiseras, inte minst relaterat till specialpedagogisk didaktik.…”

“…Med utgångspunkt i den refererade studiens (Palla & Vallberg Roth, 2020b) empiriska exempel angav förskollärare att TAKK tillämpas för att förbättra och stödja kommunikation och språkutveckling och som ett verktyg som används i det dagliga arbetet. Själva fundamentet som undervisningen sades vila på i studien tycks vara inkluderande ideal där alla barn är involverade och ses som att de tillhör och är en del av helheten.…”

“…Föreliggande artikel behandlar TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation) (Brereton, 2008;Cologon & Mevawalla, 2018;Sheehy & Budiyanto, 2014;Roos, u.å. ) som verktyg i förskolans undervisning (Palla & Vallberg Roth, 2020b) sett i ljuset av specialpedagogisk didaktik. Utmejslandet av specialpedagogisk didaktik i förskola är i sin linda och i behov av utprövande och utveckling.…”

När inkluderingen devalveras och utmaningar omvandlas till dilemman

“…Den speciella pedagogiken benämns alternativt som specialdidaktik (Palla & Vallberg Roth, 2020). Möjligen gör detta begrepp specialpedagogiken mer praxisnära då vadoch hur-frågor accentueras mer i en didaktisk ansats.…”