Lärarna – problem eller lösning?

Abstract

Att Pedagogisk forskning i Sverige tar initiativ till en debatt är i sig ett uttryck för att den praktiknära forskningen blivit något som är nödvändigt att förhålla sig till. Men är det ökande intresse bland forskare, som både Camilio von Greiff och Anders Persson beskriver, ett tecken på ett paradigmskifte(von Greiff, 2020; Persson, 2020) ? Eller är det helt enkelt den pedagogiska starflocken som flyger dit pengarna och uppdragen finns? I det senare fallet innebär det att många olika intressen kommer in i det så kallade tredje rummet (se debattinläggen från Olsson & Cederlund, Maria Jarl och Magdalena Taube samt Tine S. Prøitz) och därmed också en strid om vad den praktiknära forskningen ska vara.

Den praktiknära forskningens bidrag till läraryrkets kunskapsbas

“…Nilholm, 2020). I den pågående debatten har dock ämnesdidaktikens frånvaro uppmärksammats (Carlgren, 2020). Detta trots att ansatser inom didaktisk forskning inte sällan explicit syftar till att utveckla begrepp och modeller som är användbara för lärare i deras yrkesutövning (Wickman m.fl., 2018).…”

Tio år med ForskUL – reflektioner och framtidsspaning

“…Att kunna kritiskt granska och reflektera över andras resultat är en kunskap i sig för att med den som grund bygga vidare och utveckla den egna verksamheten. Ingrid Carlgren (2020) gör en distinktion mellan två positioner när det gäller skolutveckling. Praktiknära forskning som forskning (position 1) och Forskning som forskningsbaserad skolutveckling (position 2) (s. 107).…”

“…Totalt under de senaste tio åren har 22 nummer med 90 artiklar publicerats. Huvudredaktörer genom åren har varit Lärarstiftelsens dåvarande ordförande, tillika initiativtagare, Solweig Eklund (2009)(2010)(2011)(2012)(2013)(2014)(2015) följd av professor Ingrid Carlgren (2015Carlgren ( -2020 fram till dagens ansvariga utgivare professor Inger Eriksson (från 2020). De tre redaktörerna eller, i samband med temanumren, inbjudna gästredaktörerna, inleder varje nummer med en redaktionell kommentar som återkommande innehåller en argumenterande text om vikten av praktiknära forskning utöver en översikt av det aktuella numrets artiklar och dess huvudsakliga innehåll.…”

Kan elever i årskurs 5 lära sig att resonera historiskt? Uttryck för historiskt tänkande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardande

“…Studien bygger på ett begränsat material då två lärare och en klass deltog, vilket gjorde att försteförfattaren kunde ha ett nära samarbete med lärarna. På så vis kom försteförfattaren praktiken nära och en fördjupad relation kunde etableras mellan forskare och undersökningsobjektet, vilket är nödvändigt för att uppnå hög vetenskaplig nivå (Anderberg, 2016;Carlgren, 2020). Närheten förstärktes av att försteförfattaren gick från att vara både en insider och outsider till att gradvis bli en inbetweener.…”

“…Försteförfattaren fördjupade sig i teorier om historiskt tänkande och historiespecifik litteracitet vilket tillsammans med förtrogenheten med praktiken gjorde det möjligt att vidga och fördjupa förståelsen för historieundervisningen. Den dubbla rollen som både lärare och forskare, som försteförfattaren hade, kommer förmodligen bli allt Heléne Hugo, Elisabet Sandblom & Anders Dybelius 158 vanligare då allt fler verksamma lärare får möjlighet att forskarutbilda sig (Carlgren, 2020).…”