The effects of environment‐based education on students’ critical thinking skills and disposition toward critical thinking

Ernst, Julie; Monroe, Martha C.

doi:10.1080/13504620600942998

Cited by 74 publications

(74 citation statements)

References 2 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Further, these and other propositions suggest that EE has multiple potentially competing goals and priorities -e.g. supporting school success (Lieberman and Hoody 1998;Ernst and Monroe 2004;Norman, Jennings, and Wahl 2006;Strife 2010;Crawford and Jordan, 2013), social emancipation (Stables and Bishop 2001;Bowers 2002;Cole 2007), a means to youth development (Jensen and Schnack 1997;Reid et al 2008;Schusler and Krasny 2010), standards-based practice (Simmons 2004), or personal reflective processes (Hart, Jickling, and Kool 1999).…”

Section: Different Perspectives In Eementioning

confidence: 99%

Practitioners’ perspectives on the purpose of environmental education

Fraser

Gupta

Krasny

2014

Environmental Education Research

View full text Add to dashboard Cite

Since the 1980s, scholars have suggested that environmental education (EE) has a 'definitional problem' represented by a multiplicity of perspectives that have critically impacted its discourse, practices, and outcomes. This study sought to investigate how North American EE practitioners from backgrounds ranging from formal and non-formal institutions think about their work. We focused on folk narratives and emerging urban environmental concerns of community education rather than reliance on academic opinion alone. Using Q methodology, the study identified five distinct perspectives that appear to represent different ways of prioritizing EE outcomes. All five perspectives were concerned with promoting sustainable living and improved human well-being, but the nuances suggest that an individual who adheres strongly to one may feel someone holding a contrasting perspective is working at cross-purposes. The authors suggest that understanding these perspectives can help reduce misunderstanding within the EE field.

show abstract

Section: Different Perspectives In Eementioning

confidence: 99%

Practitioners’ perspectives on the purpose of environmental education

Fraser

Gupta

Krasny

2014

Environmental Education Research

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…Service learning har också visat sig ha goda effekter på studenternas kritiska tänkande, framför allt när det gäller att se och ompröva egna (och även andras) antaganden, fördomar och försanthållanden, när det gäller förmågan att urskilja alternativ samt när det gäller förmågan att göra omdömesgilla professionella val (Bohlander, 2014). Det har också visat sig bidra till en fördjupad och mer kritisk och självkritisk förståelse av klimat-och miljöfrågor (Ernst & Monroe, 2004;Kelly & Abel, 2012).…”

Section: Den Samhällsorienterade Pedagogikenunclassified

Kritisk självreflektion i komplexa frågor: Att hjälpa studenterna att ta makten över sitt tänkande

Söderberg

2017

Högre utbildning

View full text Add to dashboard Cite

Den här artikeln handlar om studenters kritiska självreflektion. Utgångspunkten är att de former av kritiskt tänkande som vi traditionellt odlar inom högskolan är otillräckliga när det gäller vår tids kritiska frågor, som exempelvis klimatfrågan. När det rör sig om komplexa och värdeladdade frågor där många perspektiv kan vara giltiga har vi att förhålla oss till olika mänsk liga mekanismer som på olika vis hindrar oss från att tänka och agera klokt, exempelvis polarisering, bekräftelsebias, glapp mellan tanke och handling och olika former av legitimeringsstrategier för att låta blir att ta ansvar. Här diskuteras sådana hinder och hur vi kan förhålla oss till dem i högre utbildning.Nyckelord: Självreflektion, kritiskt tänkande, värdefrågor, klimatfrågor, topos Självständigt och kritiskt tänkande är ideal som betonas inom akademin. Det finns delade meningar om vad det betyder och hur det ska befordras (för översikter se Bohlin, Ullholm & Wolrath-Söderberg, 2007;Brodin, 2007;Wolrath Söderberg, 2012). Ett skäl till att det är så viktigt är förstås att det är nödvändiga förmågor i vetenskapligt arbete, men vi föreställer oss nog att det är lika viktigt i arbetslivet och medborgarskapet. Ett annat relevant begrepp som ofta lyfts fram apropå medborgarskapet är medborgerlig bildning (Burman, 2011;Strandbrink et al., 2011). Henrik Bohlin definierar det som "ett systematiskt arbete för att utveckla förmågan att tänka kritiskt och självständigt även i värdefrågor och inte som annars enbart i vetenskapliga frågor -inte ett förmedlande av en fördefinierad värdegrund, utan en träning i moraliskt övervägande och praktisk klokhet" (Bohlin, 2011). Som pedagogisk utvecklare tänker jag att alla utbildningar på ett eller annat vis syftar till praktisk klokhet eller fronesis som Aristoteles kallade det (Aristoteles, Retoriken). Studenten ska under utbildningen utveckla de förmågor som behövs för att navigera med sin fackkunskap på ett kritiskt, omdömesgillt och ansvarsfullt sätt i en föränderlig verklighet. Det inkluderar även sådant som analytisk förmåga, civilkurage och integritet. Den här artikeln handlar om en speciell och underbetonad dimension i medborgarskapet och den praktiska klokheten, nämligen den kritiska självreflektionen. Jag diskuterar varför den är viktig, hur den kan förstås och vad som hindrar den. Till sist diskuterar jag också hur den kan befordras pedagogiskt inom ramen för ämnesundervisning. För att göra det tydligt tar jag utgångspunkt i en av vår tids viktigaste samhällsutmaningar -klimatet -och börjar med ett exempel som gäller mig själv. (copy, distribute, transmit) and to adapt it, under the condition that the authors are given credit, that the work is not used for commercial purposes, and that in the event of reuse or distribution, the terms of this license are made clear. Citation : Maria Wolrath Söderberg (2017) «Kritisk självreflektion i komplexa frågor: Att hjälpa studenterna att ta makten över sitt tänkande», Högre utbildning 7,[77][78][79][80][81][82][83][84][85][86][87][88][89][90]

show abstract

“…Společným rysem obou typů výzkumů je, že rozvíjí kritické myšlení dětí a jejich schopnost ptát se (Ernst a Monroe, 2004;Dori a Herscovitz, 1999). Bez ohledu na zaměření se děti učí procházet cestou vědeckého myšlení, které začíná kladením otázek, promyšlením plánu na jejich zodpovězení, respektováním stanovených procedur pro sběr a analýzu dat a kritickou reflexi naměřených zjištění.…”

Section: úVodunclassified

Rozvoj výzkumných kompetencí žák na základní škole: zkušenosti z evaluace programu o Jizerských horách

Činčera¹

2011

Envigogika

View full text Add to dashboard Cite

Abstrakt:Článek prezentuje evaluaci vlivu programu střediska ekologické výchovy Jizerka na znalosti dětí o problému narušení lesních porostů v Jizerských horách a na vybrané výzkumné dovednosti. Výzkum proběhl formou jednoduchého evaluačního designu typu pretest/posttest na vzorku 64 žáků ve věku 12-14 let. Podle výsledků program pozitivně ovlivňuje všechny měřené znalostní proměnné, malý vliv byl zaznamenán na schopnost žáků kriticky analyzovat texty o environmentálních problémech. V diskusi jsou navrhována opatření k další modifikaci programu. Klíčová slova:Evaluace, výzkumné dovednosti, analýza textu, Jizerské hory Abstract:The article presents an evaluation of a programme of the environmental education centre Jizerka on pupils' knowledge of a problem of forests' degradation in Jizera mountains and on selected investigation skills. The research was based on a simple evaluation pretest/posttest design on a sample of 64 pupils 12-14 years old. According to the results, the programme positively influences all of the measured cognitive variables, although its impact on critical texts' analysis was only weak. In discussion, means for further programme modifications are suggested.

show abstract

The effects of environment‐based education on students’ critical thinking skills and disposition toward critical thinking

Cited by 74 publications

References 2 publications

Practitioners’ perspectives on the purpose of environmental education

Practitioners’ perspectives on the purpose of environmental education

Kritisk självreflektion i komplexa frågor: Att hjälpa studenterna att ta makten över sitt tänkande

Rozvoj výzkumných kompetencí žák na základní škole: zkušenosti z evaluace programu o Jizerských horách

Contact Info

Product

Resources

About