The transition from primary to secondary level in smaller and larger rural schools in Norway: comparing differences in context and social meaning

Kvalsund, Rune

doi:10.1016/s0883-0355(00)00025-2

Cited by 33 publications

(30 citation statements)

References 1 publication

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…v Norsku část dětí přechází do sekundární školy v rámci tzv. kombinovaných škol (Bru et al, 2010;Kvalsund, 2000) a ve Finsku v administrativně jednotných základních školách (Pietarinen, 2000). Topping (2011) si povšiml, že výzkum tranzice vycházející z pohledu učitelů se více zaměřuje na návaznost kurikula nebo prospěch, popř.…”

Section: Tranziceunclassified

Tranzice a transfer ve vzdělávací dráze: longitudinální studie rizikového žáka

Dvořák¹,

Vyhnálek²,

Starý³

2016

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

Section: Tranziceunclassified

Tranzice a transfer ve vzdělávací dráze: longitudinální studie rizikového žáka

Dvořák¹,

Vyhnálek²,

Starý³

2016

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…Att minska risken för negativa konsekvenser i samband med övergångar handlar enligt författarna om att skapa kontinuitet och tydliga strukturer till exempel genom att förbereda elever inför övergångar samt att försäkra sig om att de har de kunskaper som kommer att krävas efter övergången. Kamratrelationer (Ackesjö & Persson kommande;Pratt & George 2005;Weller 2007) och förändrad status (Kvalsund 2000;Waerdahl 2005) har visat sig vara viktiga för att skapa kontinuitet. Rosina Merry (2007) visar i sin studie hur statuspositioner blir viktiga i förhållande till kontinuitet.…”

Section: Kontinuitet Och Diskontinuitetunclassified

“…Det finns flera studier om barns sätt att tala om förväntningar. Ingrid Pramling Samuelsson, Anna Klerfelt och Pia Williams Graneld (1995), Rune Kvalsund (2000), Randi Waerdahl (2005) och Aurelia Di Santo och Rachel Berman (2012) har alla studerat hur barn i intervjuer talar om sina förväntningar inför övergångar. Förväntningar skapas, menar de, i samspel mellan kamrater, föräldrar, syskon och lärare men också genom tidigare (skol)erfarenheter.…”

Section: Förväntningarunclassified

“…Hans fokus ligger inte heller på förhandling och förändring utan snarare på det motsatta. Begreppet föregripande socialisation, som har sitt ursprung hos Merton, har dock använts mer konstruktionistiskt av till exempel Corsaro och Molinari (2005), Kvalsund (2000) och Waerdahl (2005) och jag finner begreppet användbart för att analysera den roll förväntningar, eller snarare hur människor talar om sina för-väntningar, spelar i socialisationsprocesser. Det en person föreställer si om ett framtida sammanhang har betydelse för handlingar och beteenden redan innan hen befinner sig i det.…”

Section: Socialisationsprocesserunclassified

See 1 more Smart Citation

”Mellanklass kan man kalla det” : Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett

Lago¹

2014

View full text Add to dashboard Cite

Nu är den klar, min avhandling. Eller min och min. Den är ju, som så många har använt sina förord för att påpekat före mig, framarbetad i ett sammanhang. Jag vill därför, nu när jag ändå har chansen, passa på att säga TACK till alla er som utgjort de viktigaste delarna av detta sammanhang.Först och främst TACK till er som den här avhandlingen handlar om. Alla ni på Andréskolan och Höstskolan som får gestalta hur över-gång, förskoleklass och skola kan göras. TACK för att ni låtit mig vara med och lära mig av er.Ett stort TACK riktar jag till mina båda handledare Anna-Liisa Närvänen och Karin Osvaldsson Cromdal som läst, diskuterat, kommenterat, vridit och vänt, ifrågasatt, uppmuntrat och stöttat under arbetets gång. TACK för att avhandlingen fått bli och vara min; att jag fått vara och bli min egen.TACK också till Mia Thorell och Maria Simonsson som var mina bihandledare i avhandlingsarbetets början och som utgjorde min vardag (vad nu det är) den där första tiden på Kungsgatan 36.TACK Pedagogiskt arbete i Norrköping! TACK alla "seniora" som varit tillgängliga och stöttande och som kommit med värdefulla synpunkter när delar av avhandlingen diskuterats under olika seminarier. Det finns många som jag skulle kunna nämna men av risk för att glömma någon av alla er viktiga låter jag bli. Jag vill ändå särskilt TACKA Polly Björk-Willén och Eva Reimers som under många år har funnits där och svarat på frågor, uppmuntrat och, inte minst, stöttat när jag har gjort mina första trevande konferenspresentationer.TACK alla mina fina medforskarstuderande! Ni som fanns där från början (Jenny Bengtsson, Camilla Kolm och Linda Häll) och ni som tillkommit under tiden (Linnéa Stenliden, Mats Bevemyr, Kristina Fredriksson, Linnea Bodén, Anna Bylund, Katarina Elfström Pettersson, Sara Dalgren, Anders Albinsson, Josefine Rostedt, Lars Wallner, Kirsten Stoewer, Rizwan-ul Huq, Daniel Björklund). TACK för läsningar, diskussioner, fika och allmänt småprat! Ett extra TACK till Linnéa S för de sista månaderna. Det har varit så skönt att vi har varit två som försökt förstå, få överblick över och komma ihåg allt som ska göras i slutfasen av ett avhandlingsarbete! Avhandlingen, eller det som kom att bli, har också granskats på flera seminarier. Vid dessa har jag fått många kloka synpunkter och råd som hjälpt mig i mitt arbete. TACK alla som engagerade sig i dessa på olika sätt. Jag vill rikta ett TACK till er som särskilt granskade mina texter vid dessa tillfällen. TACK Robert Thornberg, Ann-Marie Markström och Ingrid Karlsson som agerade granskare respektive bedömningsgrupp vid mitt 60-procentseminarium. TACK Rickard Jonsson, Helene Elvstrand, Elisabeth Näsman och Marcus Samuelsson som var granskare respektive bedömningsgrupp på mitt slutseminarium.TACK Susanne Arvidson som har gjort den jättefina omslagsillustrationen. Din bild blev så mycket bättre än mina idéer.Jag vill också TACKA min familj! TACK Eric, mamma, pappa, Sara, Emma, mormor och morfar. Flera av er har hjälpt mig med avhandlingen genom att läsa och kommentera. TACK för det. Framfö...

show abstract

“…A growing number of international studies (Galton et al, 1999;Kvalsund, 2000;Pietarinen, 2000;O'Brien, 2003) identify school transitions as a time when students are most likely to disengage. While helpful in identifying potential barriers to the settling-in process, most of these studies tend to contribute little towards theory-building in this area.…”

Section: Introductionmentioning

confidence: 99%

Institutional Habitus and Secondary School Transitions: Comparative Study of Ireland and Estonia

Darmody

2012

Research in Comparative and International Education

View full text Add to dashboard Cite

This article explores secondary school transitions from a comparative perspective. It focuses on a stage at which a major institutional transition takes place in two different educational systems. Over the years a number of international studies have explored different learning environments and their impact on student educational outcomes. Much of this research explores the impact of school choice and the transition from one level of schooling to another. In general, these studies refer to school transitions as a time when students are particularly vulnerable due to structural and environmental differences between different levels of schooling. In other words, the new learning environments generally have a different 'institutional habitus'. While seamless and unproblematic transition from one level of schooling to another is seen to ensure students' success at the subsequent level of schooling and beyond, negative experiences and difficulties around adjustment, on the other hand, are shown to result in disengagement and becoming at risk of early school leaving, with detrimental consequences for the individual concerned. Furthermore, different pathways within the educational systems have been found to reproduce unequal life chances. To discuss and re-theorise school transitions, the article draws on a large-scale comparative study of the transitions in secondary school in Ireland and Estonia, and utilises a conceptual tool called 'institutional habitus' to gain better understanding of the processes involved. While the article discusses similarities and differences between children's transition experience in two different countries, it also calls for a careful approach to 'direct borrowing' of practices from other countries.

show abstract

The transition from primary to secondary level in smaller and larger rural schools in Norway: comparing differences in context and social meaning

Cited by 33 publications

References 1 publication

Tranzice a transfer ve vzdělávací dráze: longitudinální studie rizikového žáka

Tranzice a transfer ve vzdělávací dráze: longitudinální studie rizikového žáka

”Mellanklass kan man kalla det” : Om tid och meningsskapande vid övergången från förskoleklass till årskurs ett

Institutional Habitus and Secondary School Transitions: Comparative Study of Ireland and Estonia

Contact Info

Product

Resources

About