A framework for literacy education in multicultural, multilingual, and multiliterate classrooms

Abstract

In this article, I draw on theories of generativity and multiliteracies pedagogy, as well as research on youths' language and literacy practices and development that are framed by a multiliteracies lens, to outline approaches to literacy education that draw upon, as well as strengthen, students' existing language, literacy, and cultural repertoires while assisting youths' development of new knowledge and capabilities that are advantageous to living and learning in diverse societies. These approaches involve students and teachers investigating the language and literacy practices in students' lives; and reading, composing, and analyzing multicultural, multilingual, and multimodal texts.

Varför ska jag inte berätta?

“…Syftet med den här artikeln är emellertid att undersöka arbetet med en lättläst roman i undervisningen för elever på språkintroduktionsprogrammet, det vill säga en grupp nyanlända elever i övre tonåren som ännu inte kommit in i det ordinarie skolsystemet. Mer konkret gäller frågeställningen hur de olika arbetsformerna under ett litteraturarbete (Jönsson, 2007) kan bereda eleverna tillfällen att utvecklas språkligt, kognitivt och socialt i en kollaborativ lärandegemenskap (Cummins & Early, 2011;Skerrett, 2015).…”

“…I fokus för det perspektivet ligger sådana boksamtal där textvärlden blir föremål för förhandlingar från deltagarnas sida utifrån deras olika förutsättningar och kunskaper. I likhet med tidigare forskning riktar jag blicken mot de konflikter, de ombytta roller och de upplevelser av gränsöverskridande som kan känneteckna lärprocesser i ett third space (Gutiérrez, 2008;Skerrett, 2010aSkerrett, , 2015. I ett mer språkdidaktiskt perspektiv, slutligen, kan det här litteraturarbetet betraktas som former av samspel mellan lärare och elever inom ramarna för ett interpersonal space där lärande sker och identiteter förhandlas på olika sätt och med olika resultat (Cummins, 2000(Cummins, , 2017.…”

“…Tid, rum och gestalter i romanen framställdes och förhandlades av deltagarna på ett mycket konstruktivt sätt. Samtidigt kan arbetet med dramatiseringarna betraktas som former av en situerad praktik (Skerrett, 2015) i den meningen att elevernas respektive livsvärldar kom att prägla deras deltagande; under samtalen med romanfigurerna lyfte de in sina personliga erfarenheter och föreställningar i ett klimat som präglades av respekt och nyfikenhet inför de läsarter som de olika deltagarna ville anlägga (Tengberg, 2011). En läsargemenskap (Jönsson, 2007) växte fram under diskussionerna och på det andraspråk som eleverna utvecklade tillsammans.…”

“…Mot bakgrund av de senaste årtiondenas forskning om andraspråksinlärningen som ett samtidigt språkligt, kognitivt och socialt fenomen, och då ofta utifrån kognitivistiska och sociokulturella perspektiv (Cummins, 2017;Gibbons, 2016), ligger tonvikten i den här studien inte på den kvantitativt mätbara läsförståelsen utan på förmågan hos samtalsdeltagarna att tolka fiktionsberättelser och att samtala om sina tolkningar tillsammans med andra. Att läsa, skriva, lyssna och tala utgör de bärande delarna under ett litteraturarbete, men utgångspunkten för den här studien är alltså inte andraspråksinlärarnas språkliga brister utan deras kommunikativa förmågor (Nilsson & Bunar, 2016;Sharif, 2017;Skerrett, 2015). Under sådana samtal anlägger deltagarna ofta olika läsarter på den text som läses tillsammans, och i den här studien används läsartsbegreppet först analytiskt för att visa på den skönlitterära textens möjligheter och sedan deskriptivt för att följa de vändningar som de texttolkande samtalen tar (Tengberg, 2011).…”

“…Eleverna måste förses med olika språkliga och analytiska redskap för att kognitivt och emotionellt kunna reflektera över fiktionsberättelser om sådana arbetssätt ska få fäste i skolvardagen (Aase, 2005;Säljö, 2014). I den här studien betraktas litteraturarbetets olika delar som specifika litteraricitetshändelser (Axelsson, Rosander & Sellgren, 2005) inbäddade i en viss skolpraktik, vilken i sin tur är formad av olika och för alla deltagare tydligt medvetandegjorda strategier i klassrummet (Cummins, 2000;Skerrett, 2015). Det handlar om en praktik i vilken unga läsare med olika språkliga och kulturella bakgrunder bereds plats i språkligt, emotionellt och kognitivt utmanande samtal om sina gemensamma läsupplevelser.…”