A safety net for all? – Vignette-based assessments of Swedish social assistance over three decades

Abstract

Swedish welfare is often characterized as comprehensive and generous. Social assistance constitutes the final safety net in the Swedish model. Unlike most other benefits, eligibility and subsidy levels are here subject to extensive means-testing, with eligibility determined by individual caseworkers. In this article, we explore the extent to which eligibility determination and generosity of benefits have changed in social assistance assessments over three decades, relating these to changes in regulations over the same period. The article presents data from three independent vignette studies conducted in the mid-1990s, mid-2000s and in 2018 respectively. The data consist of assessments of a total of six vignettes, made by individual caseworkers (n=1 337). The results indicate that overall generosity in social assistance has decreased considerably over the last 25 years and that, despite both national and local initiatives to reduce individual variation in assessments, disparities have instead increased.

Automatisering av ekonomiskt bistånd

“…Följden kan bli att den som i den ena kommunen, och av en given handläggare, anses berättigad till ekonomiskt bistånd, i ett annat fall bedöms på ett helt annat sätt (t.ex. Bergmark & Stranz, 2023;Hussénius, 2023). Glidningen mellan politiskt fattade beslut, hur dessa implementeras på lokal nivå och medborgarnas beroende av enskilda tjänstemäns beslut har beskrivits som "demokratins svarta hål" (Rothstein, 2010).…”

“…När det gäller bedömningar av rätten till ekonomiskt bistånd tyder dock mycket på det motsatta. Trots att professionen i vissa avseenden stärkts, exempelvis med avseende på den ackumulerade kunskap som finns att tillgå och att kommuner överlag ställer krav på att de handläggare som anställs ska vara socionomutbildade (Bengtsson, 2020), har de individuella variationerna i beslutsfattandet ökat över tid (Bergmark & Stranz, 2023).…”

“…Det ekonomiska biståndet ska -till exempeltillförsäkra en skälig levnadsnivå samtidigt som handläggare också ska ta hänsyn till sådant som kommunens budget och fixerade nivåer i lokala regelverk (t.ex. Bergmark & Stranz, 2023). Till detta ska också föras att centrala delar av arbetet utförs i dialog med både klienter och kollegor såväl inom som utanför den egna verksamheten (Wagenaar, 2004;Jönsson, 2023).…”

“…För att på ett mer handfast sätt kunna relatera bedömningsutfallen till användningen av RPA hade fordrats referenspunkter i form av kommuner där sådana stöd inte används. Studier som behandlar utfall av bedömningar av ekonomiskt bistånd över tid visar på en generellt kraftigt minskad generositet, om än över ett längre tidsspann som studerats här (Bergmark & Stranz, 2023). Att knyta skillnaderna mellan mätningarna i det här materialet till denna utveckling framstår dock som långsökt -avståndet i tid mellan för-och eftermätningarna är inte betydande.…”

Digital infrastruktur och socialtjänstens myndighetsutövning i Sverige

“…Här återfinns även studier om strategier för att främja självförsörjning och minska beroendet av bistånd. Slutligen är policy och praxis ett område där studier granskat hur policyförändringar påverkar handläggningen av ekonomiskt bistånd, samt hur bästa praxis kan utvecklas för att stödja både socialsekreterare och klienter i processen (se exempelvis Bengtsson m.fl., 2022;Bergmark & Stranz, 2023a, 2023bGermundsson & Stranz, 2023;Hussénius, 2023;Jönsson, 2023;Ranerup & Svensson 2022Stranz m. fl. 2017;Svensson, 2019;.…”