A theoretical framework for understanding children’s learning at play in a hybrid reality

Abstract

The aim of this article is to propose a theoretical framework for understanding children's learning at play in a hybrid reality. Metasynthesis is applied as a method for examining children's meaning making activities when playing in a hybrid reality. The data consists of 41 peer-reviewed articles. Through qualitative content analysis previous theoretical frameworks and theories are validated or extended and finally outlined as a theoretical framework. Five essential concepts for interpreting and understanding children's learning at play in a hybrid reality are identified and proposed: performing self, exploration, contribution, connection and multimodal participatory literacies. The framework is not fully applicable on digital play activities focusing on 'skill and drill'; rather, the framework should be applied on digital play activities where the outcome is not clear. In these kind of play activities, children can explore and make use of their imagination when creating multimodal representations together with their playmates.

Barns lek i modern barndom

“…Otaliga forskningsstudier visar att leken i förskolan rymmer långt mycket mer variation än "mamma pappa barn" eller "affär", och att leksakerna inte alls alltid är gjorda av vackra, ekologiska naturmaterial. Barn leker brand (Tullgren, 2004), de leker Dragonman (Delblanc, 2022), och de leker när de spelar Minecraft (Wernholm, 2020). Vi som inte rodnar lätt när vi tänker på vilka märkliga lekar vi själva lekte som barn är nog lätträknade!…”

“…Dagens förskolebarn har vuxit upp i ett digitaliserat samhälle, även de barn som i tidig ålder kom till Sverige 2015 med den stora flyktingvågen. Forskning visar hur de digitala verktygen och de digitala lekplatserna har bidragit till att villkoren för barns lek har förändrats, vilket också har påverkat att inramningen av lek har förändrats (Marsh et al, 2020;Wernholm, 2020). Det innebär att det som av dagens barn betraktas som lek inte anses vara det av vuxna.…”

“…En stor förändring är att det krävs helt andra kunskaper och färdigheter för att barn ska kunna leka på digitala lekplatser jämfört med vad som krävs för att leka på lekplatser i den fysiska världen. Detta har resulterat i att barn utvecklar andra typer av läranderepertoarer i den digitala världen som att hantera digitala verktyg när de kontrollerar sin avatar i spelet, att navigera på hemsidor och i digitala miljöer, att chatta, lära sig engelska, göra videoklipp, redigera bilder med mera (Wernholm, 2020).…”

“…Det kan också vara så att föräldrar medvetet begränsar barns användning av digitala verktyg (Marsh et al, 2020). Vad vuxenvärlden bör vara medveten om är att barn som saknar tillgång till digitala verktyg inte bara riskerar att exkluderas från lek på digitala lekplatser, de riskerar även att exkluderas i samtal om digitala lekplatser och riskerar att nekas tillträde när man ska leka Minecraft i förskolan -eftersom de saknar både kunskaper och språk (Wernholm, 2018(Wernholm, , 2020. De kan inte prata "spelspråk", som en insider som spelar, eftersom de saknar begrepp och därmed riskerar att bli betraktade som outsiders (jfr Löfdahl, 2010Löfdahl, , 2014.…”

Imagination and sociodramatic play using Minecraft and FaceTime as a digitally-mediated environment

“…Digitally-mediated environments expand children’s social worlds as they can interact in online spaces with separately located family members and peers. Access to a digitally-mediated environment in the home is typical for many children in technologically-advanced societies (Wernholm, 2021). Recently, children’s use of home-based digitally-mediated environments increased exponentially as schools worldwide introduced remote learning programs for their students in response to Covid-19 pandemic lockdown measures.…”