Activists in the Making: Urban Movements, Political Processes and the Creation of Political Subjects

Abstract

A constant and largely unquestioned characteristic of contemporary studies of urban movements is their conception of the activist ‘subject’— the reflective agent or ‘doer’ who participates in, and shapes, urban movements. Whereas it has become increasingly common in other scholarly research to regard the subject as a contingent, context‐specific outcome or creation, studies of urban movements have not been swayed. The latter, even as they proceed to conceptualize more and more of the urban scene in terms of malleable ‘processes’ rather than inert ‘structures’, have continued to regard the makeup of the activist subject as universal and invariable. This article, in contrast, proposes and explores a different approach. Through a review of the recent urban movements literature, a focused consideration of potentially complementary literatures, and a demonstrative case study, this article aims to show that it is possible and indeed worthwhile to examine how political subjects are contingently remade both prior to, and through, their active participation in contentious urban politics. The remaking of political subjects, it concludes, is often central to the formation and achievements of urban movements. Devoting increased attention to this process — alongside other, already‐recognized political processes — could, therefore, promote a richer, more complex understanding of activism and the ever‐changing city.RésuméLes études contemporaines sur les mouvements urbains partagent une caractéristique rarement remise en cause, à savoir leur conception du ‘sujet’ militant, individu agissant ou agent réfléchi qui participe à ces mouvements et les façonne. Alors que les autres domaines de recherches considèrent de plus en plus souvent le sujet comme un produit ou une création contingente propre au contexte, les études sur les mouvements urbains ont échappéà cette tendance. Même si elles se sont mises à conceptualiser la scène urbaine en termes de ‘processus’ malléables plus largement qu'en termes de ‘structures’ inertes, elles ont continuéà considérer le profil du sujet militant comme universel et invariable. Une approche différente est proposée et analysée ici. En examinant la littérature récente sur les mouvements urbains, ainsi que les publications susceptibles de les compléter et une étude de cas probante, cet article montre qu'il est possible, et assurément utile, d'étudier comment les sujets politiques sont recomposés en fonction des situations, à la fois avant et grâce à leur participation active à une politique urbaine controversée. En conclusion, la recomposition des sujets politiques est souvent essentielle à la formation et aux réussites des mouvements urbains. Accorder une attention accrue à ce processus — parallèlement à d'autres processus politiques déjà reconnus — pourrait donc favoriser une conception plus riche et plus complexe de l'activisme et de la ville en constante évolution.

Aktivism som platskamp. Självpositionering och medborgarskapande inom den svenska förortsrörelsen

“…Men individuella ställningstaganden om vem man är som individ och gruppmedlem är inte bara förankrade i större samhälleliga strukturer, de kan också aktivt spjärna emot dessa och åstadkomma rubbningar i ordningen och förflyttningar mellan olika sociala positioner i strävan efter att ändra villkoren för sitt eget varande (Bourke 2014). Samma spår följer det Ted Rutland (2013) kallar aktivist i vardande (activist in the making), där aktivistpositionen diskuteras som en reflexiv process kopplat till skapandet av en politisk subjektivitet; en process som innebär ett "alltid oavslutat arbete med sig själv" (Rutland 2013(Rutland , s. 1001.…”

“…Att ta strid om det är nödvändigt, att inte tillåta någon att behandla henne sämre eller att underordna henne. I linje med Rutland (2013Rutland ( , s. 1001 ser vi detta som att hon använder familjebakgrunden i ett arbete med självet, där föräldrarnas erfarenheter blir centrala för hur hon arti kulerar framväxten av sin politiska subjektivitet. Föräldrarnas intresse för politik bidrog, enligt Jasmines berättelse, till hennes eget lokalpolitiska intresse och till hennes aktivism i Megafonen: "Jag följde alla nyheter kring vad som händer i världen.…”

“…Att engagera sig i Megafonen blir här en form av social handling i skapandet av självpositionering (Anthias 2002). Käns lan av hemmahörande som Jasmine beskriver, "Jag hörde hemma nån stans", är något hon själv varit med om att skapa genom ett enträget, självreflexivt "arbete med sig själv" (Rutland 2013(Rutland , s. 1001). Det är här, i de funderingar och erfarenheter som synliggörs i Jasmines berättelser, som platskampen får sin resonansbotten.…”

Becoming an Activist Citizen: Individual Experiences and Learning Processes within the Swedish Suburban Movement

“…Using the notion of "becoming an activist", our understanding corresponds to what Ted Rutland (2013), in his article Activist in the Making, discusses as a process of becoming a political subject. Becoming an activist as a political subject is grounded in the process of an "always unfinished work on oneself"-including "imperfect negotiations among multiple, potentially contradictory identities, interests and subjectivities" (Rutland, 2013(Rutland, , p. 1001.…”

“…Becoming an activist as a political subject is grounded in the process of an "always unfinished work on oneself"-including "imperfect negotiations among multiple, potentially contradictory identities, interests and subjectivities" (Rutland, 2013(Rutland, , p. 1001. Thus, the making of an activist is "work-in-process" (Rutland, 2013, p. 998), a process of becoming, "contingently remade both prior to, and through, their active participation in contentious urban politics" (Rutland, 2013, p. 989) "Positionality represents a space in which objectivism and subjectivism meet".…”