Äldre människors föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden

Abstract

Syftet med avhandlingen är att utforska äldre människors föreställningar om och förhållningssätt till den egna framtiden, döendet och döden. Det är ämnen som hittills har fått begränsad uppmärksamhet. En bakomliggande orsak till detta är att äldreforskning och dödsforskning sällan har förenats. Dessutom synliggörs äldres döende och död nästan inte alls i offentlig debatt, trots att ålderdomen är den fas i livet då döden normalt inträffar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 27 äldre kvinnor och män i åldrarna 70 år till 91 år, vilka alla bodde i ordinärt boende och betraktade sig själva som relativt friska. Genomförande, analys och tolkning av intervjuerna utgick från ett livsloppsperspektiv, där både en abduktiv och en hermeneutisk ansats tillämpades. I analys och tolkning framkom kontrasterande mönster i de intervjuades funderingar på den egna framtiden och döden, i deras samtal med någon om döden, deras erfarenheter av döende och död, och vad de trodde hände efter döden.Resultaten visar också att funderingar och agerande inför en krympande framtid utgjorde centrala inslag i de äldres vardag och att de intervjuade laborerade med olika tidshorisonter. Ett annat resultat handlar vad som är rätt tidpunkt i livet för att fundera på döden, samtala med andra om döden, för att planera inför döden och ett "efter döden". Det är en komplex bild av äldres föreställningar om den egna framtiden, döendet och döden som framkommit, där teman som åldersmönster, ett förlängt livslopp, ansvar, kontroll och värdighet är centrala inslag. Avhandlingens resultaten kan bidra till en bättre förståelse av äldre människors situation i ljuset av en krympande framtid, döende och död. : tid, äldre, framtid, döende, död, åldrande, livsloppsperspektiv Nyckelord FörordDet är många som på olika sätt har bidragit till denna avhandling. Först och främst vill jag rikta ett mycket stort tack till min huvudhandledare Eva Jeppsson Grassman och min bihandledare Anna Whitaker. Jag är tacksam för ert tålamod och för den tid och det engagemang ni har lagt ner i mitt avhandlingsprojekt. Det har varit ett privilegium att som doktorand fått ta del av era erfarenheter och ert kunnande. Tack Eva för idé till omslag! Dessutom vill jag rikta ett varmt tack till alla 27 intervjupersoner som ingår i studien och som så generöst har delat med sig av sin tid och sina livserfarenheter.Ett stort tack riktas också till mina kollegor och medarbetare på NISAL för er support, och till mina doktorandkollegor för värdefulla kommentarer och inspiration, tack Anna Siverskog, Annsofie Mahrs Träff, Ida Kåhlin, Jessica Berg, Joy Torgé, Laura Machat-From, Veronika Wallroth och Åsa Roin.Jag vill tacka alla som har kommenterat mitt manus vid avhandlingsseminarier -Elisabet Cedersund, Evy Gunnarsson, Anna Milberg och Eva Reimers. Jag vill också tacka Anna Martin som har varit behjälplig i de många administrativa spörsmål som rör avhandlingsskrivandet. Tack också Louise Olsson för ditt stöd och allt "döden, döden prat". Jag vill även särskilt tacka Gunilla Rapp ...

Delaktig (även) på äldre dar : Åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad

“…Personer som tillhör den tredje åldern framträder som fria från yrkeslivets krav, oberoende, friska, aktiva och konsumerande, medan personer i den fjärde åldern karaktäriseras av beroenden, skröplighet, nedsatt aktivitetsförmåga och annalkande död (Taghizadeh Larsson, 2009;Broström, 2014). Uppdelningen av ålderdomen i en tredje och en fjärde ålder har ansetts förstärka den polariserande bild av äldre och åldrande som sätter det önskvärda och aktiva åldrandet i relation till det oönskade och passiva åldrandet (Andersson, 2008;.…”

Relationships Between Commuting and Social Capital Among Men and Women in Southern Sweden

“…There is a concern among researchers that increased mobility in society is increasing the geographical spread of individuals’ social networks, reducing their engagement in neighborhoods and thereby threatening social welfare by lowering the sense of security and belonging on a local level ( Bergström, 2010 ). However, there are surprisingly few data from population-based epidemiological studies exploring the individual and community effects of everyday commuting.…”

Perspektiv på utsatthet och problem under åldrandet

“…Kan det vara så att äldres suicid inte ses som lika socialt problematiskt, eftersom man inte anser att äldres suicid är något direkt överraskande eller något man ens kan påverka? Det har länge funnits en tendens, enligt forskare, att se äldres död som naturlig och okomplicerad, oavsett dödsorsak (Broström 2014). När det gäller suicid, säger suicidforskaren Magda Waern: "Det finns en kvardröjande föreställning om att äldres självmord skulle vara … ja, nästan naturliga" (Nilsson 2020).…”