Användning av återkoppling för att stödja studenters lärande: en studie av utbildares upplevelser kring användandet av återkoppling

Abstract

Genom att intervjua 10 respondenter har vi försökt att skapa en bild av några utbildares uppfattningar, tankar och erfarenheter kring användandet av återkoppling inom högre utbildningar. Likheter och skillnader mellan de intervjuades uppfattningar, tankar och erfarenheter har analyserats varvid följande tre områden identifierades som särskilt intressanta -vikten av att ge återkoppling när det finns behov av den, fördelar med att ge positiv och framåtriktad återkop-pling samt svårigheter med att ge återkoppling som hjälper studentens lärande. Återkoppling upplevdes hos de intervjuade utbildarna ha stor betydelse för studenternas lärande om de ges vid, för studenten, rätt tid. Utbildarna ansåg att ju snabbare studenterna fick återkoppling från att ett arbete lämnas in eller en fråga uppstår -desto större betydelse fick återkopplingen för studentens lärande. Oftast upplevdes återkoppling ge större nytta under kursens gång än i slutet eller efter kursens genomförande. Vi såg att flertalet utbildare upplevde att positiv och framåtriktad återkopplingen under arbetets gång hade större betydelse för studenternas utveckling än verifierande återkoppling vid avslutandet av en kurs. Trots detta upplevde utbildarna att de la ner mycket tid på återkoppling efter kursernas genomförande trots att de enligt egen utsago upplevde att det då egentligen var för sent för att påverka studenternas lärande. Mest problematiskt upplevde utbildarna att det var att få tiden att räcka till för att ge studenterna individuell, konstruktiv och framåtriktad återkoppling som hjälper studentens lärande framåt under kursens gång. Att använda "peer evaluation" samt att planera in tid för framåtriktad återkoppling under kursens genomförande var några av de exempel på lösningar de intervjuade tyckte fungerat bra. Flertalet av de intervjuade uttryckte dock en önskan om mer kunskap kring hur man kan ge återkoppling och efterfrågade ett större utbyte kollegor emellan. Det finns inget självklart svar på hur man ska ge återkoppling, men genom att ta del av respondenternas olika uppfattningar kan den samlade bilden öka förståelsen av fenomenet. Vi har i denna studie funnit att den allmänna uppfattningen bland de intervjuade utbildarna är att framåtriktade återkoppling som ges i en konstruktiv och positiv form under utbildningen är av stor vikt för lärandet men att denna typ av återkoppling tar tid att ge och dessutom kan vara svår att ge.

What is a reasonable framework for new non-validated treatments?

“…Similar to the guidelines for AD innovation outlined by Daly et al at the end of their paper [ 6 ], two Swedish commissions have proposed procedures that involve external review [ 18 , 19 ]. Both commissions argued that use of urgent non-validated treatment in a single case could be acceptable without including the patient in research, but not in repeated cases; those should instead be handled within an ethically approved clinical study [ 18 , 19 ]. A similar stance has been taken by the International Society for Stem Cell Research [ 23 ].…”

“…Daly and colleagues call for external review of new non-validated treatments, since they believe that it is not right to leave decisions about novel interventions entirely up to individual doctors and consenting patients [ 6 ], a view supported by others [ 1 , 2 , 5 , 18 , 19 ]. But if it is not right that research-ethical review boards have the final say on whether or not to initiate novel treatment in individual cases either, then who should?…”