2020
DOI: 10.18261/issn.1500-1989-2020-04-04
|View full text |Cite
|
Sign up to set email alerts
|

Arbetarförfattaren Stig Sjödin

Abstract: I denna artikel analyseras poeten Stig Sjödins relation till identiteten arbetarförfattare, med fokus på hur den varierat över tid och mellan olika sammanhang. Dels undersöks hans presentationer av sig själv, dels hur han beskrivits av litteraturkritiker. Syftet är att bidra till den pågående teoretiska diskussionen inom nordisk litteraturvetenskap om hur begreppet arbetarförfattare ska förstås, bland annat genom att lyfta fram den idag förbisedda definitionen av arbetarförfattaren som en författare som är ve… Show more

Help me understand this report

Search citation statements

Order By: Relevance

Paper Sections

Select...
1

Citation Types

0
0
0
1

Publication Types

Select...
1

Relationship

0
1

Authors

Journals

citations
Cited by 1 publication
(1 citation statement)
references
References 2 publications
0
0
0
1
Order By: Relevance
“…Det användes också av arbetarförfattaren Stig Sjödin när han skickade in sina dikter till Bonniers för publicering. I sitt följebrev skriver han att han inte förväntar sig att bli publicerad eftersom han utgår från att hans dikter kanske inte har något litterärt värde och att Bonniers har "fullödigare alster att tillgå", i stället hoppas han på ett omdöme från den litterära offentligheten (Nilsson 2020: 269-271, citerar Sjödins brev till Bonniers Litterära Magasin 1943. Sjödins uttryck för sitt litterära utanförskap kan förstås som ett retoriskt grepp som positionerar honom som arbetarförfattare i relation till det ledande förlaget i Sverige (Nilsson 2021: 49).…”
Section: Förhandlingar Från Marginaliserade Positionerunclassified
“…Det användes också av arbetarförfattaren Stig Sjödin när han skickade in sina dikter till Bonniers för publicering. I sitt följebrev skriver han att han inte förväntar sig att bli publicerad eftersom han utgår från att hans dikter kanske inte har något litterärt värde och att Bonniers har "fullödigare alster att tillgå", i stället hoppas han på ett omdöme från den litterära offentligheten (Nilsson 2020: 269-271, citerar Sjödins brev till Bonniers Litterära Magasin 1943. Sjödins uttryck för sitt litterära utanförskap kan förstås som ett retoriskt grepp som positionerar honom som arbetarförfattare i relation till det ledande förlaget i Sverige (Nilsson 2021: 49).…”
Section: Förhandlingar Från Marginaliserade Positionerunclassified