Att göra gott. Svenska förlags- och författarröster om lättläst ungdomslitteratur

Årskurs 9 högläser skönlitteratur – elevperspektiv på läsning och litteraturundervisning

“…För lärarna kan metoden ha setts som en stödstruktur (Jönsson, 2007;Roe, 2014), men i fokusgruppsamtalen är eleverna kritiska. Följaktligen visar resultaten att tidsaspekten kan vara viktig att beaktahögläsning ur samma bok under så lång tid bidrar inte nödvändigtvis till beteendemässigt och kognitivt engagemang eller motivation och läslust (Lee et al2021; se även Elam & Widhe, 2020;Nordenstam & Olin-Scheller, 2022;Nordenstam & Widhe, 2017). Den utdragna högläsningen riskerar att bli en pedagogisk praktik som snarare påverkar elevernas upplevelse negativt, särskilt för de läsovana som föredrar läsupplevelser som börjar och slutar under samma lektion (Nordenstam & Olin-Scheller, 2022).…”

Lättläst - en demokratifråga

“…De lättlästa böckerna har större text, enklare handling och ordval och omslagen ser numera ut som vilken ungdomsbok som helst, dock särskiljer sig Nypons och Viljas utgivning genom att böckerna har ett mindre format. Mycket omsorg läggs också ner på layouten för att de skall locka ovana och ovilliga läsare (Nordenstam & Olin-Scheller 2017b).…”

“…Sverige har sedan tidigare, i jämförelse med de andra nordiska länderna, dessutom haft en unik satsning på lättlästa texter vilket inte minst genom stiftelsen Centrum för lättläst (1987-2014) är ett exempel på. Den ökande utgivningen av lättläst, etableringen av nya förlag och en ökad tillströmning av etablerade författare som skriver lättläst, är också något som huvudsakligen sker i Sverige (Nordenstam & Olin-Scheller 2017b). Här finns betydande utmaningar för läsundervisningen där klassrummen rymmer en ökad heterogenitet med språkliga och socioekonomiska skillnader mellan eleverna.…”

“…En förflyttning har också gjorts i relation till texttypens status och popularitet -från en texttyp för unga med diagnostiserade lässvårigheter till litteratur avsedd för många, från placering på specialhyllor till frontade på skolor och bibliotek, och från lågstatus till "mainstream" där många väletablerade författare numera skriver lättläst. Såväl förlag och författare har en ambition att göra gott (se också Nordenstam & Olin-Scheller, 2017b). Samtidigt menar de att det viktigaste är att väcka elevers läslust och få dem att läsa överhuvudtaget.…”

Litteraturläsare eller inte?

“…Att möta elevers bristande intresse för skönlitteratur är en utmaning för dagens svensklärare och förhållningssätten varierar. Under senare år har forskning intresserat sig för vad som kan hända om man möter det bristande läsintresset och de ovana läsarna med att tillhandahålla lättlästa texter (Nordenstam & Olin-Scheller, 2018;2022), men också för vad som händer om man tänker tvärtom, det vill säga låter eleverna möta utmanande texter (Sønneland & Skaftun, 2017;Johansen, 2015;Johansson, 2015). Andra menar att ett bristande läsintresse kan kompenseras av att elever får möta fiktion i andra medier.…”