Att läsa fram sig själv

Abstract

SAMMANFATTNINGFöreliggande artikel undersöker poesiintresserade 16-19-åringars fritidsläsning av poesi. Mot bakgrund av en internationell diskussion kring behovet av studier som diskuterar litteraturens legitimeringar i en starkt medialiserad samtid, studeras här utsagor om varför unga läser poesi för att bidra med ny förståelse om poesins värde för unga läsare idag. Studiens material utgörs av nätintervjuer med 21 unga kvinnor och män från hela Sverige. Gruppen läser huvudsakligen centrallyrik. Analysen genererade tre kategorier vilka belyser viktiga funktioner av den privata läsningen av centrallyrik: att bli sedd av dikten, en inre gemenskap och stöd i svåra perioder. Kategorierna analyseras och diskuteras i relation till Felskis (2008) begrepp «igenkänning», «förtrollning», «kunskap» och «chock» men enbart «igenkänning» visar sig ha förklaringsvärde. En didaktisk implikation av resultaten synes vara att elever bör ges möjligheter att utforska centrallyriken utan krav på ingående redogörelser av läsupplevelser för att kunna utveckla en individuell relation till genren.

Thorns Covered in Petals on a Pedestal: A Collection of Lyrical Poetry Exploring the Cause and Effects of Toxic Female Friendship¬

“…We plan to use the pronoun 'I', 'my, 'me', and 'mine' to portray the narrator, or poet, as the main subject or character throughout my poetry collection to emphasize the subjectivity lyrical poetry has, as subjectivity is another discernible trait of the lyrical genre (Patel, 2019). In other words, the main character of the collection is the narrator, or myself, as the poet (Sigvardsson, 2017). Throughout my writing process, if we need to use other pronouns, names, or other proper nouns, they will most likely serve as the object of the story or plot.…”