”Att skriva avtal är att förutse problem”. Medierad diskursanalys som metod för att studera bolagsjuristers textbruk

Abstract

DocentInstitutionen för svenska och flerspråkighet Stockholms universitet "Att skriva avtal är att förutse problem" Medierad diskursanalys som metod för att studera bolagsjuristers textbruk Abstract By applying concepts from Mediated Discourse Analysis (MDA, Scollon & Scollon 2004), this article contributes to the field of applied linguistics theoretically and empirically. The theoretical issue is the problematization raised by e.g. Karlsson (2010) on how to regard the text-"context" relationship. The empirical contribution concerns our knowledge about how texts are used in professional communication. The data consists of observations of company lawyers' work, interviews, a focus group, a few texts and feedback from lawyers on preliminary findings. The results show that the writing of contracts is a predominant social practice (or nexus of practice, as several practices are included in this) for company lawyers; that this practice includes anticipating and avoiding problems for the company; and how this practice is locally performed together with other professional representatives. MDA is shown i.e. to include concepts for analysing actors dealing with complexity out of the immediate interaction.1 Syfte En av de allra äldsta textgenrerna i världen är utan tvivel kontraktet eller avtalet 1 (se till exempel Trosborg 1997). Texter skapas av människor för att fylla en funktion i en viss situation, och det är lätt att föreställa sig att behovet att sluta en överenskommelse mellan parter gav upphov till elementära texter mycket tidigt i historien. Texterna har slagit fast vad som är sagt, vad som har hänt fram till undertecknandet, men inte minst vad som ska komma att hända i framtiden, till exempel vem som ska ha rätt att nyttja ett visst område för vilken tid framöver. Även i dag fungerar texter som sådana reifieringar (jämför Wenger 1998) av över-enskommelser och av punkter på en tidsskala mellan vad som har hänt och vad som bedöms 1 Avtal och kontrakt är synonymer enligt Ord för ord (1992). Deltagarna i min studie använder oftast avtal, varför även jag gör det. © SakprosaVol. 5 Nr. 2 Art. 2 M. Blåsjö 2/34 www.journals.uio.no som rimligt att hända i framtiden. Men då de första avtalen kanske involverade två personer, kan i dag en mängd personer och organisationer vara inblandade i en komplex avtalsprocess. När stora företag skriver avtal med leverantörer och andra partner, samordnas arbetet av bolagsjurister, det vill säga jurister anställda för att hantera ett företags juridiska ärenden. Juridiska texter och interaktion i juridiska sammanhang är flitigt studerade fenomen (till exempel Gunnarsson 1982, Drew 1992, Bhatia 1993, Conley & O'Barr 1998, Engeström 1998, Suchman 2000, Gotti 2008. Mest i fokus har varit domstolsväsendet och delvis advokaters verksamhet. I denna studie fokuseras i stället bolagsjurister och deras kommunikation med andra yrkesgrupper, vilken liksom all juridisk verksamhet är starkt relaterad till texter. Studien består dock inte av textanalyser, utan av analys av bolagsjuristers textbruk. Gen...

Formar och förargar – lärplattform som redskap för återkoppling

“…Normer och verktyg formar återkopplingen Blåsjö et al (2014) argumenterar för att de verktyg som finns i plattformar och det sätt som lärplattformar "talar till" lärare och elever förmedlar dolda pedagogiska ideal. Dessa behöver synliggöras eftersom de kan ha betydelse för de didaktiska val som läraren gör.…”

Listans och tabellens semiotik

“…Ser vi till vuxna visar sådan literacyforskning som tar sig an vanliga yrken i dagens samhälle att det är påfallande i vilken stor utsträckning skriftbruket går ut på planering, kontroll och rapportering med hjälp av listor och tabeller. Sådant skriftbruk kommer tillbaka hos lastbilschauffören, snickaren, butiksbiträdet, undersköterskan, bolagsjuristen (Karlsson, 2006;Blåsjö, 2013). Tabeller kommer inte av sig självt i barnets skriftutveckling.…”

Text, tid och handling i ett reglerat rum: En diskursanalys av mediering i hybrid arbetslivskommunikation

“…Människors roll i mediering har undersökts inte minst med fokus på specifika yrkesgrupper (Perrin 2011, Blåsjö 2013, Karlsson 2016. Både Suchman (2000) och Pontille (2010) visar hur yrkesroller som ofta inte ses som särskilt självständiga på ett avgörande sätt är med i att skapa kunskap formad i text.…”

“…Flera MDA-studier handlar om hälsofrågor, där enskilda har att ta ställning till en samhällsdiskurs om rekommenderade beteenden och samtidigt ingår i informella interaktionsordningar där människor på gräsrotsnivå tillsammans bygger upp konkurrerande diskurser (R. H. Jones 2007, Hanell 2017. Från arbetslivet har jag tidigare (Blåsjö 2013) visat hur en ingenjör och en jurist på ett företag agerar ut en marknadsdiskurs respektive en juridisk diskurs, som finns i deras historiska kroppar, i förhållande till en avtalstext. Själva avtalet konceptualiseras här som en del av situationens diskurser (discourses in place, Scollon & Scollon 2004) De tre diskursiva elementen historisk kropp, interaktionsordning och situationens diskurser anses ligga bakom alla handlingar, som i sin tur påverkar de tre elementen.…”