Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap – en begreppsdiskussion

Abstract

Denna artikel diskuterar hur begreppen barnperspektiv och barns perspektiv definieras i nordisk forskning, och hur barns aktörskap framkommer i dessa texter. Tillämpningen av närliggande begrepp, som barns röster, inflytande och kompetens, belyses också. Artikelns utgångspunkt är att barnet föds som aktör: Barn, liksom vuxna, påverkar ständigt andra, direkt genom sina handlingar och indirekt som kroppar som befinner sig i andras närvaro eller tanke. Barn, liksom vuxna, är kompetenta och handlingskraftiga likaväl som sårbara och beroende av sina relationer. Artikeln lyfter fram vikten av att studera barns påverkan på vuxna och samhället som ett betydelsefullt kunskapstillskott. Den visar att forskningstexter som definierar begreppen barnperspektiv och barns perspektiv ofta positionerar barn som passiva, och som helt beroende av vuxenvärldens tolkningar och förståelse. Barns aktörskap belyses i mindre grad. Artikeln ger förslaget att barns aktörskap analyseras som två delar: barns inflytande och barns påverkan. Barns inflytande används för att undersöka barns reella inflytande på beslut och handlingar i sociala situationer, och barns påverkan för att studera barns direkta och indirekta påverkan på andra och den värld som omger dem.

Friends through school and family: Refugee girls’ talk about friendship formation

“…The present study provides knowledge on how refugee children talk and reason about friends and friendship formation. Children face the risk of being positioned as passive rather than active in their social relationships, unimaginative and ignorant rather than resourceful and reflective (Bergnehr, 2018(Bergnehr, , 2019James, 1994). Migrant children, particularly refugees, are often spoken about in the public and political discourse while their own experiences and voices remain unacknowledged (Wernesjö, 2012).…”

Adoptivfamiljers återresor till barnens födelseländer

“…Utöver familje-och föräldraskapsperspektivet anlägger den här studien därför också ett barnperspektiv. Därmed tar den här studien avstamp i det tvärvetenskapliga fältet barn-och barndomsstudier (se till exempel Bergnehr, 2019;Esser, Baader, Betz & Hungerland, 2016;Halldén, 2003;James, 2004;James & Prout, 1997;Spyrou, 2011;2016a;. Centrala perspektiv för studien är barns perspektiv, barnperspektiv och aktörskap.…”

“…Inom barn-och barndomsstudier framhålls barn som aktiva aktörer i sin egen rätt (James & Prout, 2015). Det betyder att barn föds som aktörer och att barn, liksom vuxna, påverkar och påverkas av samhället, direkt och indirekt genom sitt varande, sina handlingar och kroppar (Bergnehr, 2019;James, 2004;James & Prout, 1997).…”

“…Barns perspektiv, och i det här fallet barns röster, är något som jag förstår i plural. Barn är en heterogen grupp som präglas av olikheter, variationer och ojämna villkor och möjligheter (se Bergnehr, 2019). Att förhålla sig till barns perspektiv i kombination med barnperspektiv handlar om att lyssna på och försöka förstå barns åsikter och erfarenheter men även om att placera erfarenheterna i en social och kulturell kontext (cf.…”

Barn med og uten funksjonsnedsettelser og deltagelse i forskergrupper – når og hvordan kan ulike kvalitative forskningsmetoder få alle barn til å delta i forskning?

“…Kvalitativ forskning er en målrettet, systematisk og kreativ aktivitet hvor forskningsdeltakerne og forskerne er aktive aktører. I vårt prosjekt tok vi utgangspunkt i en relasjonell forståelse av aktørskap (Berghner, 2019), noe som betyr at enhver deltaker står i kontinuerlig interaksjon med sine omgivelser, påvirker og blir påvirket av disse. Vi introduserte barna for forskningsmetoder som er nøye beskrevet og utprøvd på barn i 3 -5 års alderen for å se hvilke metoder mangfoldet av barn lot seg engasjere i på en deltakende måte.…”