Barnperspektiv och ekonomiskt bistånd

Abstract

Det ställs alltfler krav på svenska samhällsinstitutioner att i sitt beslutsfattande ta särskild hänsyn till barn. Inom socialtjänsten är ett uttryck för detta att begreppet barnperspektiv har blivit ett viktigt ledord. Ett verksamhetsområde som statliga myndigheter menar ska präglas av ett barnperspektiv är ekonomiskt bistånd. Det är emellertid inte självklart vad det innebär att inta ett barnperspektiv i en traditionellt vuxencentrerad verksamhet som ekonomiskt bistånd. Den här artikeln bygger på fallstudier i sex kommuner med låg respektive hög beviljande- och generositetsgrad till barnfamiljer. I enlighet med nyinstitutionell teori analyseras begreppet barnperspektiv som en idé som är föremål för översättning på det lokala planet. Syftet är att beskriva och analysera arbetssätt och värderingar i förhållande till barnfamiljer samt om, och i så fall hur, kommuner med låga respektive höga utgifter skiljer sig åt. Det empiriska underlaget utgörs av kommunala riktlinjer, intervjuer (n = 24) med socialtjänstföreträdare samt information från personakter (n = 344). Studiens huvudsakliga resultat visar att det förekommer ett flertal varierande tolkningar av vad ett barnperspektiv inom ekonomiskt bistånd är. Skillnaderna kan dock i begränsad utsträckning hänföras till den generositet kommunerna uppvisar i socialbidragshandläggningen till barnfamiljer. Vidare är kommunernas konkreta arbetssätt i förvånansvärt liten utsträckning fokuserade på barn. I diskussionen relateras resultatet till teori och tidigare forskning.