Barns teckningar som utgångspunkt i det naturvetenskapliga samtalet

Abstract

Memisevic för ert engagemang och support på olika sätt, luncher med intressanta diskussioner, råd, skratt och dråpliga historier. Stort tack Tünde Puskás som huvudläsare på mitt 60%-seminarium och Karin Stolpe och Konrad Schönborn för era kommentarer som gav mig inspiration till hur jag kunde arbeta vidare. Stort tack Niklas Gericke för ditt engagemang och dina insiktsfulla kommentarer som huvudläsare på mitt 90%-seminarium. Tillsammans med Konrad Schönborn och Gunnar Jonsson gav ni mig ytterligare riktning, återkoppling och hjälp att nå slutmålet. Ett alldeles särskilt tack till Konrad Schönborn som med stor entusiasm och engagemang anordnat och hållit i många av kurserna under min doktorandutbildning. Tack, Anna Ericson du är länken och klippan i vår forskningsmiljö! Mitt allra varmaste tack går till min härliga familj: Alice, Gustav, Klara, Jacob och Ellen och Anders för glädje och förståelse! Anders, mannen i mitt liv, tack för all din stöttning, alla samtal och din outtröttliga support, du är ovärderlig! Tack mamma och pappa för forskningsgenerna-ni är mina förebilder!

Person‐centred conversations in nursing and health: A theoretical analysis based on perspectives on communication

“…Fredriksson (2003) has developed what we see as the key to caring conversation from a suffering perspective, that is, from the meaning of a threat to the person's existence and that may be expressed and conveyed to others. For a more thorough description of this perspective on caring conversation, see, for example, Martinsen (2005) and Wiklund Gustin (2014) (also Arman & Rehnsfeldt, 2011; Santamäki Fischer & Dahlqvist, 2014), and Norberg et al (2001) for mediation of consolation as caring.…”

“…Even if it appears obvious to both parties that the other's picture of the existential threat is not the most fundamental threat, in order for care and comforting to be conveyed it is crucial the health professional does not make critical comments that cause that picture to crack. Instead, in some situations it can be productive for the suffering person to wear the ‘mask’ of a particular explanation of the existential threat that the person later rejects (e.g., Fredriksson, 2003). But before this happens, wearing a symbolic mask can be protective and help the person manage their vulnerable situation.…”