Bedömning och sambedömning i förskola enligt förskollärares, chefers och rektorers skriftliga beskrivningar

Abstract

In Swedish preschools teachers seem to struggle with the concept of assessment in their day-to-day practices. The aim with this article is to build knowledge of how preschool teachers and managers/principals from eight Swedish municipalities characterise assessment and co-assessment in Swedish preschools. The material was generated in a 2018 survey completed by 240 respondents (85% response rate). A didaktik-oriented textual analysis was conducted. The results identify eight distinctive traces between the rejection and recognition of assessment in preschool. Assessment is preferably focused on learning in previous preschool studies. Co-assessment is repeatedly highlighted as an equality marker: "Co-assessment is for me that we are moving towards a more equal activity". Although assessment is preferably focused on learning, traces of teaching-oriented assessment also emerge. The concept of didaktik assessment is tested in relation to Learning-oriented assessment, LOA.

TAKK som specialpedagogiskt didaktiskt verktyg i förskolans undervisning

“…En storskalig studie av förskollärares och chefers skriftliga utsagor visar att undervisning i förskola kan kännetecknas av att den är både spontan och planerad, att den inrymmer ett helhetsperspektiv av omsorg, lärande och utveckling och att den är styrdokumentsrelaterad. Undervisning uttrycks också vara barn-, lärar-och innehållscentrerad (Vallberg Roth et al, 2019).…”

“…Begreppet didaktisk modellering kan användas som analysredskap i forskning (Ingerman & Wickman, 2015;Vallberg Roth et al, 2019); i denna studie preciserat till specialpedagogisk didaktisk modellering.…”

“…Stommen i analysen utgörs av didaktiska frågor och komponenter (se Rosenqvist, 2000;Uljens, 1997;Vallberg Roth et al, 2019). Modelleringen kan ses såväl inom den enskilda utsagan som i en sammansatt tolkning av olika svar.…”

“…Exempel på didaktiska modeller kan, som nämnts, vara så kallade didaktiska frågor (Rosenqvist, 2000;Uljens, 1997;Vallberg Roth et al, 2019) En slutsats utifrån studiens konceptualiserande ansats blir att de sätt på vilka TAKK beskrivs användas i förskolans undervisning i denna studie med dess särskilda omständigheter och kontext kan detta verktyg ses ligga innanför ramen för specialpedagogisk didaktik på ett övergripande plan (se Palla, 2021;Vallberg Roth & Palla, 2020). TAKK kan då ses som ett specialpedagogiskt didaktiskt verktyg som kan modelleras utefter både generella behov av stöd och förstärkning i kommunikation och barns intressen och lust att lära.…”

“…I analysen ingick att identifiera nyckelbegrepp (didaktiska komponenter) och mönster i svaren i förhållande till studiens syfte och forskningsfrågor (jfrAlvesson & Sköldberg, 2008;Rapley, 2011;Silverman, 2011). Nyckelbegreppen som identifierades utifrån studiens syfte och forskningsfrågor markerades för vidare observation.Därefter utförde jag en innehållsrelaterad tematisering där de didaktiska frågorna vem/ vilka, när, var, hur och den kritiska frågan varför på abduktiv väg, i en pendlande rörelse mellan teori och empiri, kom att utgöra ett tydligt och användbart systematiserings-och analysunderlag (se även VallbergRoth et al, 2019). Dessa didaktiska frågor bildar således övergripande teman i resultatredovisningen.…”