DOI: 10.3384/diss.diva-149806
|View full text |Cite
|
Sign up to set email alerts
|

Berättelseskrivande i skolan: Att studera, beskriva och utveckla ett kunnande

Help me understand this report

Search citation statements

Order By: Relevance

Paper Sections

Select...
2
1

Citation Types

0
0
0
3

Publication Types

Select...
5
1

Relationship

1
5

Authors

Journals

citations
Cited by 6 publications
(3 citation statements)
references
References 44 publications
(125 reference statements)
0
0
0
3
Order By: Relevance
“…Frågan om innebörden i olika specifika kunnanden -vad det är som den som kan något egentligen kan -har inte ställts annat än i undantagsfall, men har på senare tid börjat adresseras i den ämnesdidaktiska forskningen (se t.ex. Ahlstrand 2021, Johansson & Lindberg, 2017, Thorsten, 2018.…”
Section: Varför Behövs Kunskaper Om Kunnanden?unclassified
“…Frågan om innebörden i olika specifika kunnanden -vad det är som den som kan något egentligen kan -har inte ställts annat än i undantagsfall, men har på senare tid börjat adresseras i den ämnesdidaktiska forskningen (se t.ex. Ahlstrand 2021, Johansson & Lindberg, 2017, Thorsten, 2018.…”
Section: Varför Behövs Kunskaper Om Kunnanden?unclassified
“…Det andra steget bestod av en fenomenografisk analys av de transkriberade intervjuerna tillsammans med studenternas texter. Utgångspunkten var att en analys av både intervjuer och studenternas texter kan fördjupa analysen, i likhet med det tillvägagångssätt som Hounsell (1997) och Thorsten (2018) använder. Inledningsvis lästes det transkriberade materialet igenom för att lära känna det och studenttexterna lästes på nytt.…”
Section: Analysunclassified
“…Analysen av de intervjuer som genomfördes före forskningslektionerna gjordes med ett fenomenografiskt perspektiv (Marton, 2015;Marton & Booth, 1997) vilket innebar att fokus var riktat mot att beskriva vilka aspekter av innehållet de intervjuade eleverna urskilde. Analysen av det övriga empiriska materialet genomfördes med ett variationsteoretiskt perspektiv (Runesson, 2017;Thorsten, 2018). Detta innebar att analysen tog sin utgångspunkt i överensstämmelsen mellan vad som var avsett att lära och vad som faktiskt lärdes, det vill säga det avsedda och det erfarna lärandeobjektet.…”
Section: Analysprocessunclassified