“Can you take a wild guess?” Using images and expanding knowledge through interaction in the teaching and learning of history

Walldén, Robert; Larsson, Pia Nygård

doi:10.1016/j.linged.2021.100960

Cited by 7 publications

(5 citation statements)

References 19 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Walldén's (2022) study of whole‐class reading in Grade 4 science teaching showed that the teacher and the student mostly focused on visual representations close to everyday experience, such as photographs, without considering how they related to more abstract representations. Moreover, in a study of social studies teaching in which the teacher used similar visual support material as in the present study, Walldén and Larsson (2021) found that many of the pictures were generic and simplified, and therefore, not adapted for disciplinary learning. In classroom discussions about core disciplinary concepts, the pictures seemed to confuse the students rather than provide support.…”

Section: Introductionmentioning

confidence: 56%

“…The study involved the use of a commercial resource, Widgit Online. While research appears to be limited about the use of Widgit Online or similar material (however, see Walldén & Larsson, 2021), our experiences as teacher educators and classroom researchers suggest that visual resources such as Widgit Online are adopted and strongly prescribed in many Swedish schools. In the studied classrooms, the teacher employed the material from Widgit Online alongside other kinds of visual representations, such as photographs and whiteboard drawings.…”

Section: Introductionmentioning

confidence: 89%

See 1 more Smart Citation

Visual resources and interaction in Grade 4 science teaching—Moving in and out of discourse when exploring concepts of evolution and adaption

Walldén,

Larsson

2023

Science Education

Self Cite

View full text Add to dashboard Cite

Although visual aids are widely considered a valuable source of scaffolding, the nature and active utilization of these aids in current science classrooms are not well understood. This qualitative study explores interaction in the teaching of concepts related to evolution, with a specific focus on a teacher's use of different visual support material. Based on a classroom study in a linguistically diverse Grade 4 classroom, we employed the perspective of discourse‐bridging interaction to develop three broad categories of interactional examples, which we related to three kinds of visual support material used in the instruction: generic visual support images, naturalistic images, and disciplinary images showing examples of natural selection. The findings show that the interaction moved in and out of science discourse in a way that reflected the images' properties. A generic visual support image illustrated the concept of “adaption” as puzzle pieces fitting together, which promoted everyday and anthropomorphic examples of animals and people striving to fit in. When the teacher used naturalistic images, the discourse shifted between a range of perspectives, while visual aids and whiteboard drawings showing the classic examples of giraffes evolving (a disciplinary image) were employed to clarify the notion of natural selection. We discuss the study's implications for using visual support material in a planned way that supports disciplinary understanding.

show abstract

Section: Introductionmentioning

confidence: 56%

Section: Introductionmentioning

confidence: 89%

Visual resources and interaction in Grade 4 science teaching—Moving in and out of discourse when exploring concepts of evolution and adaption

Walldén,

Larsson

2023

Science Education

Self Cite

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…I många studier ses vidare lärande, språk och kommunikation som socialt situerade, vilket flera beskriver genom systemisk funktionell lingvistik (Björk et al, 2020;Edling, 2006;Staf, 2011Staf, , 2019Stymne, 2017;Walldén, 2019Walldén, , 2020aWalldén & Larsson, 2021). Vi väljer dock att kombinera teorier om historiespecifik litteracitet med traditionell grammatisk analys med fokus på temporalitet och kausalitet, vilket bör kunna ge ett gemensamt metaspråk för lärare och elever.…”

Section: Tidigare Forskning Med Fokus På Historiedidaktik Och Histori...unclassified

Kan elever i årskurs 5 lära sig att resonera historiskt? Uttryck för historiskt tänkande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardande

Hugo

Sandblom

Dybelius

2023

NJLR

View full text Add to dashboard Cite

Synen på historieundervisning i grundskolan har förskjutits i linje med förändringar i historiedidaktisk forskning avseende vad som är viktigt att kunna. Redan årskurs 6-elever ska kunna resonera i historia för att nå ett godkänt betyg, vilket mellanstadielärare kan uppfatta är högt ställda krav på eleverna. Denna studie vill bidra med kunskap om vilka möjligheter historieundervisningen erbjuder årskurs 5-elever när det gäller att resonera historiskt med fokus på både historiskt tänkande och historiespecifik litteracitet. Empirin består av ljudupptagningar från deltagande observation av historieundervisning samt elevtexter. Materialet analyseras utifrån komplementära teorier: en modell för historiskt resonerande och en teori om historiespecifika texter. Dessa representerar två forskningsfält som båda behövs för att nyanserat fånga innehåll och uttryck. Analysen stöds genom ett grammatiskt fokus på temporalitet och kausalitet. Studien visar att mellanstadieelever använder enklare textaktiviteter som återberättelse i historiska resonemang om kontinuitet och förändring. Mindre ofta förekommer komplexa textaktiviteter, t.ex. förklaring och argumentation, vilka är viktiga för exempelvis resonemang om orsaker och konsekvenser. Genom muntlig bearbetning av historiskt stoff öppnas dock möjligheter att pröva mer komplexa former av historiskt resonerande och textaktiviteter. För att ytterligare stödja utvecklingen av förmågan till historiskt resonerande skulle undervisningen dock behöva tydligare synliggöra samhällsstrukturer, kausala samband, perspektivtaganden och textstruktur. English abstract Can 5th grade students learn historical reasoning? The expression of historical thinking through reasoning and history-specific literacy in the making History teaching in primary school has shifted in line with changes in history didactic research. By 6th grade, students must have mastered historical reasoning to pass examination. This study contributes knowledge about opportunities that history teaching offers 5th grade students regarding historical reasoning, focusing on both historical thinking and history-specific literacy. Data were generated through participant observation, audio recordings and the compilation of students’ texts. The material has been analysed using two complementary theories: a model for historical reasoning and a theory of history-specific texts. These theories represent two fields of research that are both needed to capture content and expression. The analysis is supported by a grammatical focus on temporality and causality. The study shows that students in grade 5 use simple text activities such as retelling in historical reasoning about continuity and change. Complex text activities, e.g., explanation and argumentation, which are important for reasoning about causes and consequences, occur less often. However, oral processing of historical material offers opportunities to try more complex forms of historical reasoning and text activities. To further support the development of historical reasoning skills, teaching should highlight social structures, causal relationships, perspective-taking and text structure more clearly.

show abstract

“…Detta synsätt kräver lärares medvetenhet om ämnesspecifika texter och språk samt hur de används i olika kontexter (Nygård Larsson, 2011; jfr fika texter och språk samt hur de används i olika kontexter (Nygård Larsson, 2011;jfr Walldén & Nygård Larsson, 2021;2022). Samtidigt är även mer allmänna (generiska) Walldén & Nygård Larsson, 2021;2022). Samtidigt är även mer allmänna (generiska) språkkunskaper viktiga, eftersom många språkliga drag i ämnestexter är gemensam-språkkunskaper viktiga, eftersom många språkliga drag i ämnestexter är gemensamma för skolspråk i alla ämnen.…”

Section: Tidigare Forskning Tidigare Forskningunclassified

Språklärare i NO-undervisning? – ämneslitteracitet och integrerat kunskapsbyggande i språkligt heterogena klassrum

Nygård Larsson

2022

FORSKUL

View full text Add to dashboard Cite

Syftet med artikeln är att bidra med kunskap om hur ämnesspecifika kunskaper ochlitteraciteter i språkligt heterogena klassrum kan förstås och främjas. Artikeln presenterar analyser av hur en NO-lärare prövar arbetssätt för att arbeta med ämnesinnehåll, språk och text i årskurs 7. Därutöver presenteras analyser av ett textsamtal där en svensklärare läser ett läroboksavsnitt med en elevgrupp i klassen. Materialet har främst insamlats genom observationer samt bild- och ljudinspelningar, och har delvis tillkommit genom en intervention i samarbete mellan NO-läraren och forskare. För att analysera, diskutera och problematisera resultatet används bland annat begreppet semantiska vågor. Resultaten bidrar till förståelsen av lärares arbete med att främja elevers ämneskunskaper och ämneslitteracitet. Artikeln exemplifierar och diskuterar möjligheter och begränsningar för ett engagerande och integrerat kunskapsbyggande i ämnesundervisningen och i samarbetet med andra lärarresurser. ENGLISH: Language teachers in science education? – Disciplinary literacy and integrated knowledge-building in linguistically diverse classrooms The purpose of the article is to contribute knowledge about how disciplinary knowledge and literacy in linguistically diverse classrooms can be discerned and promoted. The article presents analyses of how a science teacher explores methods for teaching content, language and texts in a grade 7, and how a Swedish teacher leads the reading from a textbook in the classroom. The data has mainly been collected through observations and video and audio recordings, and has partly been developed through a collaboration between the science teacher and the researchers. The concept semantic waves is used to analyse, discuss and problematize the results. The results contribute to the understanding of teachers’ pedagogical attempts to promote students’ disciplinary knowledge and language. The paper exemplifies and discusses opportunities and limitations for an engaging and integrated knowledge-building in science teaching and in collaboration with other teachers. Keywords: Content and language integrated teaching, Disciplinary literacy, Linguistically diverse classrooms, Science teaching, Semantic waves

show abstract

“Can you take a wild guess?” Using images and expanding knowledge through interaction in the teaching and learning of history

Cited by 7 publications

References 19 publications

Visual resources and interaction in Grade 4 science teaching—Moving in and out of discourse when exploring concepts of evolution and adaption

Visual resources and interaction in Grade 4 science teaching—Moving in and out of discourse when exploring concepts of evolution and adaption

Kan elever i årskurs 5 lära sig att resonera historiskt? Uttryck för historiskt tänkande genom resonemang och historiespecifik litteracitet i vardande

Språklärare i NO-undervisning? – ämneslitteracitet och integrerat kunskapsbyggande i språkligt heterogena klassrum

Contact Info

Product

Resources

About