Covid-19 i svenska skolor synliggör sårbarhetens potential i lärares praktik

Abstract

När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Syftet med denna text är att belysa lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår. Studien genomfördes mellan 19 mars och 19 april 2020. Genom dagboksanteckningar och reflektionsnoteringar dokumenterade fem svensklärare sin skolvardag under denna tid. Med hjälp av begreppet respons- och ansvarskapabel pedagogik analyseras de förändrade processerna och lärares agerande. Studien visar att de komplexa händelserna aktiverar lärares känslighet för sina inneboende förmågor och sin moraliska kompass. Med andra ord, de sociala, politiska och materiella relationer som uppstår påverkar lärares etisk-politiska praktik. Det blir än mer centralt att vara uppmärksam, nyfiken och agera ansvarsfullt. En sådan respons- och ansvarskapabel pedagogik förstärks alltså när den gängse lärarpraktiken delvis är satt ur spel. Avslutningsvis diskuteras hur undervisningen ska bedrivas framöver. Hur ska vi tänka när skolan fortsätter att innebära en turbulent tillvaro?

Ett artikelformat för att dela kritiskt prövade erfarenheter

“…Dessa erfarenheter kan däremot vara gjorda under till exempel ett praktiknära forskningsprojekt (t.ex. [6]), men ska alltså inte skrivas fram som ett forskningsresultat. En ytterligare anledning till detta är att artiklar i ATENA inte är kollegialt granskade.…”

“…Just pandemin covid-19 var en exceptionell situation som satte lärare i helt nya situationer. Linda Ekström Lind, Anna Martín Bylund och Linnéa Stenliden [6] utgår från begreppen respons-och ansvarskapabel pedagogik för att belysa hur lärare tog sig an utmaningarna för undervisning under denna period. De ger exempel på observationer ur lärares erfarenheter, och reflekterar över hur de teoretiska begreppen kan användas för att förstå den unika situationen och beskriva lärares professionella hanterande av utmaningarna.…”

Tre terminer av pandemi – professionellt lärande i det ”nya vanliga”

“…Samtidigt fortsatte grundskolan och förskolan att hålla öppet som vanligt, men med den ständiga oron om att även den skulle vara tvungen att växla över till ett distansläge. I en av artiklarna i det här temanumret beskriver Linda Ekström Lind, Anna Martín Bylund och Linnéa Stenliden lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som detta innebär [1]. Först ungefär ett år senare, den 2 april 2021, upphörde Folkhälsomyndighetens rekommendation om delvis fjärr-eller distansundervisning.…”