Covid-19-pandemins påverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige

Abstract

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt och är ofta beroende av andras stöd för ett gott liv. Kunskap saknas om hur deras vardagsliv, hälsa och stödinsatser påverkas av den välfärdsutmaning som covid-19-pandemin innebär. I denna artikel redovisas och diskuteras anhörigas och personals bedömningar av pandemins påverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige efter sex månaders pandemi i september 2020, det vill säga efter första vågen. 919 personer, 340 anhöriga och 579 anställda har anonymt besvarat en webbaserad enkät. Syftet med studien var att belysa hälsorelaterade och sociala effekter med fokus på vilka restriktioner som förekommit och vilka konsekvenser de bedöms ha fått för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visar att begränsningar i sociala relationer och inskränkningar i sysselsättning och aktiviteter har förekommit under covid-19-pandemin för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Såväl anhöriga som personal noterar markant ökade problem avseende viktökning, stereotypa beteenden, humör/ångest, sömn, utåtagerande och självdestruktivt beteende liksom aggressioner. Smittskyddsinsatser i form av skyddsutrustning och social distansering har tillämpats men anpassad information som förklarar coronaviruset och restriktionerna har inte erbjudits alla. Flertalet som lever med intellektuell funktionsnedsättning är kontinuerligt beroende av stöd i sitt vardagsliv och möter därför dagligen många personer och riskerar i och med det att utsättas för smitta. För att kunna utveckla strategier för framtida pandemier eller kriser behövs mer kunskap om hur en pandemi som covid-19 påverkar personer med intellektuell funktionsnedsättning, fysiskt, psykiskt och socialt. Denna studie betonar vikten av att utveckla kunskaper och förberedelser för framtida pandemier för att förhindra social isolering och negativa hälsoeffekter för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Digital daglig verksamhet

“…Omställningen påverkade även personer med IF på flera sätt, bland annat eftersom dagliga verksamheter stängdes eller minskade sitt utbud. I efterhand visar erfarenheterna att många av dem som drabbades av minskad eller inställd daglig verksamhet erfor stor ensamhet och sämre välbefinnande (Socialstyrelsen, 2021;Tideman & Aspling, 2021). Mer positiva följder av stängningen har framkommit i den här studien, som den utökade IKT-användningen hos vissa personer med IF som ägde rum när IKT nyttjades för att möjliggöra daglig verksamhet på distans.…”

Establishment in productive occupations and perceived work ability among former students with special educational needs one year after upper secondary education

“…Studies focusing on environmental aspects as either barriers or support to young people’s participation in productive occupations are emphasised [ 12 ]. In a recent scoping review about the state of the art in research concerning the transition from childhood to adulthood for people with disabilities, Tideman et al [ 12 ] stressed the need for knowledge about the long-term outcomes of support provided in school.…”

“…Studies focusing on environmental aspects as either barriers or support to young people’s participation in productive occupations are emphasised [ 12 ]. In a recent scoping review about the state of the art in research concerning the transition from childhood to adulthood for people with disabilities, Tideman et al [ 12 ] stressed the need for knowledge about the long-term outcomes of support provided in school. Recently, Myklebust and Båtevik [ 14 ] found that support from teacher assistants and special pedagogical support did not contribute to economic independence as adults among former students with SEN. By using a longitudinal approach, which is rare when investigating the transition from school to work among young adults with disabilities [ 12, 14 ], this present study strives to provide knowledge about establishment in productive occupations related to adult life among former students with SEN who received assistive technology support in upper secondary school.…”

“…In a recent scoping review about the state of the art in research concerning the transition from childhood to adulthood for people with disabilities, Tideman et al [ 12 ] stressed the need for knowledge about the long-term outcomes of support provided in school. Recently, Myklebust and Båtevik [ 14 ] found that support from teacher assistants and special pedagogical support did not contribute to economic independence as adults among former students with SEN. By using a longitudinal approach, which is rare when investigating the transition from school to work among young adults with disabilities [ 12, 14 ], this present study strives to provide knowledge about establishment in productive occupations related to adult life among former students with SEN who received assistive technology support in upper secondary school. More specifically, the aim of the study was to describe productive occupations and perceived work ability one year after upper secondary education among former students with SEN who had received a student-centred ICT intervention in upper secondary education.…”