Mot bakgrund av en breddad och allt mer komplex hotbild mot Sverige och en ambition att stärka den svenska totalförsvarsförmågan har regeringen och Regeringskansliet på senare år skjutit till nya medel och försvarsanslag till det militära och civila försvaret, inklusive den militära Säkerhetstjänsten. De har även tagit fram ett antal nya lagar och regler som på olika sätt syftar till att vägleda säkerhetstjänstens verksamhet och stärka landets motståndskraft mot olika säkerhetshot inom ramen för totalförsvaret. Denna antologi har till uppgift att utifrån olika perspektiv analysera hur moderna hotbilder, ny teknik, lagstiftning, natomedlemskap och krav på samverkan med andra myndigheter och företag kommer påverka den militära säkerhetstjänstens och säkerhetsunderrättelsetjänstens verksamhet i framtiden. Antologin är skriven av några av Sveriges ledande experter på området i syfte att beskriva de utmaningar som den militära säkerhetstjänsten och säkerhetsunderrättelsetjänsten står inför samtidigt som totalförsvaret och krisberedskapen i Sverige återuppbyggs. Några av de frågor som ställs i antologin är hur och i vilken utsträckning det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde, ny säkerhetsskyddslagstiftning, ambitionen att stärka det svenska totalförsvaret och Sveriges medlemskap i Nato kommer leda till att säkerhetstjänstens arbetsuppgifter förändras i framtiden? Slutsatserna från denna antologi är säkerhetstjänsten och säkerhetsunderrättelsetjänsterna i Sverige står inför ett paradigmskifte där det kommer vara nödvändigt att modernisera organisationen och implementera ny teknik för att anpassa sig till den digitala eran. Även vikten av intensifierad internationell samverkan kommer spela stor roll för säkerhetstjänstens möjligheter att bedriva ett effektivt arbete på nationell nivå i framtiden. Det multilaterala samarbetet är här för att stanna även om det är svårt och bygger på förtroenden mellan stater som inte alltid finns.