2008
DOI: 10.2304/eerj.2008.7.4.548
|View full text |Cite
|
Sign up to set email alerts
|

Developing Research Structures and Research Capacity: The Swedish National Postgraduate School in Educational Work (NaPA)

Abstract: This article focuses on the emergence and development of new research structures and research capacity within Swedish teacher education at the beginning of the new millennium.

Help me understand this report

Search citation statements

Order By: Relevance

Paper Sections

Select...
1

Citation Types

0
0
0
1

Year Published

2012
2012
2024
2024

Publication Types

Select...
2
1

Relationship

0
3

Authors

Journals

citations
Cited by 3 publications
(1 citation statement)
references
References 8 publications
0
0
0
1
Order By: Relevance
“…Under alla de år jag varit engagerad i lärarutbildningens akademiska utveckling har jag bedrivit forskning inom det svenskdidaktiska området. Det har då handlat om projekt där jag använt romaner om skolan skrivna av utbildade lärare, för att studera upplevelsesidan av den svenska folkskolan under 1900-talet (Erixon, 2002a), diktskrivning som pedagogiskt arbete i gymnasieskolan (Erixon, 2004), hur nya digitala medier förändrat förutsättningar för undervisning i svenskämnet (Elmfeldt & Erixon, 2007;Erixon, 2010Erixon, , 2014Erixon, , 2016, akademiskt skrivande i lärarutbildningen (Erixon Arreman & Erixon, 2015;Erixon & Erixon Arreman, 2017, modersmålsämnet i ett internationellt perspektiv (Green & Erixon, 2020), genomförandet av det så kallade Läslyftet Löfgren & Erixon, 2022), läraryrkets akademisering (Hansson & Erixon, 2019;Bergmark & Erixon, 2019;Erixon & Hansson, 2022) samt lärarutbildningen i Sverige (Erixon & Kallós, 2005;Erixon Arreman & Erixon, 2008) och Namibia (Erixon Arreman, Erixon & Rehn, 2016). Till skillnad från mina kollegor i denna bok är fokus i detta kapitel inte mitt engagemang och min forskning inom svenskdidaktiken, utan lärarutbildningens akademisering och kamp för en rättmätig plats inom akademin, dock vid en institution som bedrev lärarutbildning inom svenskämnet och de samhällsorienterade ämnena.…”
Section: Den Dubbla Temporala Aspekten Av Berättartidunclassified
“…Under alla de år jag varit engagerad i lärarutbildningens akademiska utveckling har jag bedrivit forskning inom det svenskdidaktiska området. Det har då handlat om projekt där jag använt romaner om skolan skrivna av utbildade lärare, för att studera upplevelsesidan av den svenska folkskolan under 1900-talet (Erixon, 2002a), diktskrivning som pedagogiskt arbete i gymnasieskolan (Erixon, 2004), hur nya digitala medier förändrat förutsättningar för undervisning i svenskämnet (Elmfeldt & Erixon, 2007;Erixon, 2010Erixon, , 2014Erixon, , 2016, akademiskt skrivande i lärarutbildningen (Erixon Arreman & Erixon, 2015;Erixon & Erixon Arreman, 2017, modersmålsämnet i ett internationellt perspektiv (Green & Erixon, 2020), genomförandet av det så kallade Läslyftet Löfgren & Erixon, 2022), läraryrkets akademisering (Hansson & Erixon, 2019;Bergmark & Erixon, 2019;Erixon & Hansson, 2022) samt lärarutbildningen i Sverige (Erixon & Kallós, 2005;Erixon Arreman & Erixon, 2008) och Namibia (Erixon Arreman, Erixon & Rehn, 2016). Till skillnad från mina kollegor i denna bok är fokus i detta kapitel inte mitt engagemang och min forskning inom svenskdidaktiken, utan lärarutbildningens akademisering och kamp för en rättmätig plats inom akademin, dock vid en institution som bedrev lärarutbildning inom svenskämnet och de samhällsorienterade ämnena.…”
Section: Den Dubbla Temporala Aspekten Av Berättartidunclassified