Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare

Palla, Linda; Vallberg-Roth, Ann-Christine

doi:10.24834/educare.2020.2.1

Cited by 4 publications

(2 citation statements)

References 9 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Flera studier har belyst hur förskollärare i samtal hanterar ett förtydligat undervisningsuppdrag i en institution där omsorg, lek och barns personlighetsutveckling traditionellt sett har varit ett stort fokus för verksamheten (t.ex. Eriksson et al, 2019;Hildén et al, 2021;Jonsson et al, 2017;Palla & Vallberg Roth, 2020). Det saknas dock kunskap om hur förskollärare i kollegiala samtal formar och omformar förskolans högläsningspraktiker i ljuset av detta förtydligade undervisningsuppdrag och det behövs forskning om hur förskollärare, under förändrade villkor, resonerar om högläsning som professionellt yrkesutövande i förskolan.…”

Section: Inledningunclassified

Professionell högläsning i förskolan: förskollärares resonemang om en samtida didaktisering

Lindström,

Pramling,

Simonsson

2024

nbf

View full text Add to dashboard Cite

I den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har krav på ett språkutvecklande arbete genom högläsning specificerats samtidigt som förskolans undervisningsuppdrag har förtydligats. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv utgår denna artikel från en teoretisk premiss att förskolans professionskunskap befinner sig i en remedieringsprocess, där högläsning som professionellt yrkesutövande omförhandlas i ljuset av ett delvis nytt uppdrag. Syftet är att bidra med kunskap om hur denna remediering går till och vad den resulterar i för förståelse för högläsning i samtida förskola. Det empiriska materialet utgörs av fyra fokusgruppssamtal. Resultatet visar hur förskollärare remedierar professionell högläsning genom att kontrastera och omförhandla innebörden av, villkoren för och deltagandet i förskolans högläsning. I sina resonemang ger förskollärarna uttryck för en vidgad repertoar vad gäller högläsning där traditionella praktiker lever kvar samtidigt som nya praktiker har tillkommit och andra aspekter har blivit till figur för det professionella arbetet. Implikationerna av dessa resultat diskuteras i relation till vad som förväntas av den läsande förskolläraren och det läsande/lyssnande barnet i dessa remedierade högläsningspraktiker. ENGLISH ABSTRACT Professional Read-Aloud in Preschool: Preschool Teachers’ Reasoning About a Contemporary Didactisation In the curriculum for Swedish preschool, working for promoting language development in children through reading aloud has been specified and the teaching task of preschool has been clarified. Theoretically based on a sociocultural perspective, a premise of this study is that the professional knowledge base of the preschool teacher profession is in a process of remediation, where reading aloud as a part of the professional work of preschool teachers is renegotiated in light of a partly new mission statement for the profession. The purpose is to contribute new knowledge on this remediation process and what it implies for contemporary preschool. The empirical data consist of four focus-group conversations. The results show how the preschool teachers remediate professional reading aloud through contrasting and renegotiating the meanings of, the conditions for, and participation in this practice. The preschool teachers’ reasoning implies their collective development of a wider repertoire where older practices co-exist with new ones, and with some shifting in terms of figure and background. Implications of the remediation for preschool teachers and children as participants in read alouds are discussed.

show abstract

Section: Inledningunclassified

Professionell högläsning i förskolan: förskollärares resonemang om en samtida didaktisering

Lindström,

Pramling,

Simonsson

2024

nbf

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…Den språkliga modelleringen kan ses såväl inom den enskilda utsagan som i en sammansatt tolkning av olika svar såsom ovan. Bilden av TAKK som tonar fram i materialet kan således sammanfattningsvis ses som modellerad genom de olika didaktiska komponenter som blir framträdande i analysen av materialet (se ävenPalla & Vallberg Roth, 2020a) som här pekar mot ett inkluderande förhållningssätt och arbetssätt. Efter denna urskiljning av de beskrivna komponenterna ovan relaterat till frågorna För och med vem/ vilka följer frågorna Hur och varför.Hur och varför TAKK sägs användasTAKK utmärks som en allmän strategi som förefaller väl förankrad i verksamheten.Trådstartaren ställer inte frågan om varför TAKK används i förskolan, men eftersom en del svar tangerat denna fråga har jag valt att även lyfta fram den erfarenhetsbaseradekunskap sådana svar ger.…”

unclassified

TAKK som specialpedagogiskt didaktiskt verktyg i förskolans undervisning

Palla

2023

nbf

View full text Add to dashboard Cite

Syftet är öka kunskapen om hur yrkesverksamma i förskolan säger sig använda TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation, i förskolans undervisning. Vidare syftar studien till att belysa hur TAKK kan förstås i ljuset av specialpedagogisk didaktik. Didaktiska frågor har väglett analysen: Var och när uttrycker yrkesverksamma i förskolan att TAKK används? För och med vem/vilka uttrycker yrkesverksamma i förskolan att TAKK kan användas? Hur och varför uttrycker yrkesverksamma i förskolan att TAKK kan användas? Studien har avgränsats till att omfatta 30 yrkesverksammas utsagor i ett inlägg i internetforumet Facebooks grupp ”Förskolan.se”. Vald metod är netnografi och analysen är kvalitativ med specialpedagogisk didaktisk modellering som teoretiskt angreppssätt. Resultatet visar att beskrivningar av användandet av TAKK kan liknas vid ett flerstämmigt förhållningssätt då TAKK beskrivs användas i undervisning på flera olika vis, i flera olika situationer och i flera olika miljöer – med alla och för alla. Slutsatsen dras att med specialpedagogisk didaktisk modellering kan TAKK bli ett verktyg brett nog att utgöra stöd på inkluderande vis. ENGLISH ABSTRACT SAAC as a special education didactic tool in preschool educationThe purpose is to increase knowledge about how SAAC, signing as augmentative and alternative communication, is said to be used by professionals in preschool education. Furthermore, the study aims to shed light on how SAAC can be understood in the light of special education didactics. Didactic questions have guided the analysis: Where and when is SAAC said to be used? Who is/are SAAC said to be used with and for? How and why is SAAC said to be used? The study has been limited to the statements of 30 professionals in a post in the internet forum Facebook’s group “Förskolan.se”. The chosen method is netnography and the analysis is qualitative with special education didactic modelling as theoretical approach. The results show that descriptions of the use of SAAC can be likened to a multi-voiced approach as SAAC is described as being used in the education in several different ways, in several different situations and in several different environments – with everyone and for everyone. The conclusion is drawn that with special education didactic modeling, SAAC can become a tool broad enough to constitute support in an inclusive way.

show abstract

Undervisningsbegreppets innebörd i förskolan utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv

Berg

2022

educare

View full text Add to dashboard Cite

The purpose of the study is to contribute knowledge about how teaching in preschool can be understood in relation to how teaching is described by preschool teachers. The following research questions were posed: How do preschool teachers describe teaching and its meaning in preschool? and What didactic questions appear in preschool teachers’ descriptions of teaching in preschool? The empirical data consist of reflective texts that were analysed through content analysis with the help of Bernstein’s concepts: classification and framing, and visible and invisible pedagogy. The results show that the preschool teachers in the study perceived the introduction of the concept of teaching in preschool as an opportunity, which allowed them to become more aware of their actions in different learning situations. That the preschool teachers described teaching taking place through play and in everyday situations based on children's interests and needs hints at an organization with invisible pedagogy, weak classification and weak framing. Strong classification and strong framing, on the other hand, became manifest when the preschool teachers described that they plan what they do with the children and use materials, organize children’s groups and design environments to promote children’s learning. Furthermore, the preschool teachers focused mainly on the didactic questions of how and why, while the what-question received less attention.

show abstract

Didaktiska stämmor om undervisande förskollärare

Cited by 4 publications

References 9 publications

Professionell högläsning i förskolan: förskollärares resonemang om en samtida didaktisering

Professionell högläsning i förskolan: förskollärares resonemang om en samtida didaktisering

TAKK som specialpedagogiskt didaktiskt verktyg i förskolans undervisning

Undervisningsbegreppets innebörd i förskolan utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv

Contact Info

Product

Resources

About