Early childhood music education research: An overview

Young, Susan

doi:10.1177/1321103x16640106

Cited by 65 publications

(40 citation statements)

References 66 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Nevertheless, sufficient free-playtime and quality absorbing opportunities should be guaranteed in early childhood institutions for a developmentally appropriate educational environment (Bredekamp & Copple, 1997;Young, 2016).…”

Section: Limitations and Suggestions For Further Researchmentioning

confidence: 99%

See 1 more Smart Citation

Teachers’ Perceptions about the Use of Background Music in Preschool Free Play Time

Lee¹,

Welch²

2017

Pac Early Child Educ Res Assoc

View full text Add to dashboard Cite

The allocation of free-play time in an early childhood curriculum provides opportunities for child-centred learning and gives children a chance to explore safely the world around them. However, previous literature suggests that the beneficial use background music during free-play time is contested and that further research would be useful. A specially designed survey was sent to teachers in Seoul, Kyoung-gi, and Choong-chung provinces in South Korea by e-mail and supplemented post-survey by n=12 in-depth interviews. Data from n=127 surveys were gathered for final analyses.The responses were divided into two main categories: the case for the use of background music during free-play time and the case against. The numbers of teachers in each category were similar. 54% of teachers reported using background music for children's free-play time and transitions, both in accordance with children's preferences and also to facilitate a musical sound environment for children's play; however, 46% of teachers did not use background music because of a perception that it would create noise problems in the classroom. Selected background music tended to be of medium tempi, with or without lyrics, often calm and quiet, with medium or soft dynamics. Music choices related to the perceived mood of the music, children's perceived preferences, and the music's relationships to a chosen educational theme. The majority of teachers who used background music during free-play time reported that this was also helpful in the learning of songs or to support content-related curricular themes.

show abstract

Section: Limitations and Suggestions For Further Researchmentioning

confidence: 99%

“…Young children learn by interaction with, and through experience of, their environment, both in general (Bredekamp & Copple, 1997) and also in relation to music (Young 2016).…”

mentioning

confidence: 99%

Teachers’ Perceptions about the Use of Background Music in Preschool Free Play Time

Lee¹,

Welch²

2017

Pac Early Child Educ Res Assoc

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…Nuestro papel como investigadores ha sido el de concebir, construir e instalar un completo elenco de objetos para posteriormente observar, categorizar y evaluar los comportamientos y las interacciones con el medio. La finalidad es la creación de un cuerpo teórico o conjunto de hipótesis de trabajo (Young, 2016).…”

Section: Paradigma Y Preguntas De Investigaciónunclassified

El aula de música como ambiente sonoro de aprendizaje en Educación Infantil

González

Tarrés

2019

Rev Elec LEEME

View full text Add to dashboard Cite

Se presenta una investigación de campo que parte de la creación de un ambiente sonoro de aprendizaje en una escuela de Educación Infantil y Primaria. En este entorno, a través del juego libre, se observa y analiza la interacción con el medio del educando de segundo ciclo de Educación Infantil (n=104), organizados en 10 grupos de perfil homogéneo. En segundo lugar, se comparan los resultados entre las diferentes edades de la etapa educativa. Se sigue una metodología de investigación mixta, cualitativa y cuantitativa, bajo el paradigma del diseño secuencial exploratorio. Las sesiones se gravaron en video y se analizaron con una tabla de observación individual (TOIM) basándose en una categorización de los resultados preliminares. Los resultados muestran como el nuevo entorno y los objetos ofrecidos han permitido al alumnado desarrollar aprendizajes de manera global, más allá de aspectos relacionados con la exploración sonora. Se observan así mismo diferencias, de menos a más, en cómo se desarrollan estudiantes de diferentes edades, especialmente en referencia al tipo de juego, la aproximación a los objetos, la acción de producir y escuchar el sonido y en las relaciones sociales que se establecen.

show abstract

“…När utvecklingspsykologiska studier har fokuserat effekter av olika musikträningsprogram för barn fokuserar istället den pedagogiska forskningen på processer av barns meningsskapande. Young (2016) urskiljer ett glapp i forskningsfältet kring musikpedagogiska studier för barn i åldern 1-3 år, även om intresset för denna åldersgrupp har vuxit de senaste 20 åren. Tidigare forskning har främst ägnats åt barn i äldre förskoleåldern, men på senare tid har även spädbarns förhållande till musik undersökts.…”

Section: Inledningunclassified

Förskollärares perspektiv på musikundervisningens utmaningar för de yngsta barnen i förskolan

Lagerlöf

Wallerstedt

2018

Barn

View full text Add to dashboard Cite

Enligt den svenska förskolans undervisande uppdrag ska alla barn få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga. Forskning visar dock att förskollärare ofta känner sig osäkra på estetiska uttrycksformer, särskilt musik, och som följd undviker de att sjunga och spela med barn. Musik har samtidigt fått ett allt mindre utrymme i förskollärarutbildningen. I studien adresseras frågan vad ett musikundervisande arbete i förskolan innebär och vilka utmaningar förskollärare talar om i relation till arbetet med målstyrd undervisning i musik med förskolans yngsta barn. Studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsprojekt i samverkan med tre förskolor med 1–2-åriga barn. I projektet har fokusgruppssamtal med förskollärarna genomförts och detta har analyserats utifrån ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Två tolkningsrepertoarer framträder i materialet: musik som känsla och musik som ämne, där förskollärarrollerna skiljer sig åt. En slutsats är att ett ämnesadekvat språk är viktigt för möjliggörandet av undervisningsuppdraget. Här befinns lärarutbildningen spela en central roll.

show abstract

Early childhood music education research: An overview

Cited by 65 publications

References 66 publications

Teachers’ Perceptions about the Use of Background Music in Preschool Free Play Time

Teachers’ Perceptions about the Use of Background Music in Preschool Free Play Time

El aula de música como ambiente sonoro de aprendizaje en Educación Infantil

Förskollärares perspektiv på musikundervisningens utmaningar för de yngsta barnen i förskolan

Contact Info

Product

Resources

About