Enhetschefers syn på kunskapsformers och ramfaktorers betydelse för insatser inom socialtjänsten

Abstract

Det är väl belagt i internationell forskning att en pluralism av olika kunskapsformer och organisatoriska förhållanden påverkar val och utformning av insatser inom socialt arbete. I den svenska kontexten har det visat sig att dessa kunskapsformer och så kallade ramfaktorer kan framstå som svårförenliga eller till och med i konflikt med varandra. Samtidigt saknas det aktuella svenska studier som på en nationell nivå visar vilken utbredning och upplevd betydelse kunskapsformer och ramfaktorer har för kommunernas utbud och val av insatser. I artikeln presenterar vi en nationell studie av enhetschefers syn på olika kunskapsformers och ramfaktorers förekomst och betydelse för utbud och beslut om insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Artikeln bygger på data från en nationell enkät riktad till enhetschefer för ett urval av Sveriges kommuners barn- och familje- respektive missbruksverksamheter. Resultaten visar att samtliga undersökta kunskapsformer och ramfaktorer påverkar val och utformning av insats, men att vissa former mer framträdande än andra. Främst baseras val och utformning av insats på individuell erfarenhetsbaserad kunskap från yrkeserfarenhet och utbildning, snarare än kollektiv professionell kunskap. Vidare menar enhetscheferna att systematiska kunskapssammanställningar påverkar i högre utsträckning än enskilda kvalitativa och kvantitativa forskningsstudier inom vetenskaplig kunskap. När det gäller ramfaktorer visar studien att insatsens kostnad påverkar i mindre utsträckning än faktorer som tillgänglighet, ramavtal och lagstiftning.

Statlig kunskapsstyrning: regionala utvecklingsledare i styrning av socialtjänstens barnavård

“…I grunden liknar EBP ett processinriktat arbetsoch förhållningssätt snarare än en statisk och färdig manual eller modell som enkelt och problemfritt kan implementeras. EBP kan således betraktas som ett ramverk eller en idé, baserad på synsättet att det sociala arbetets praktik bör utföras utifrån ovan beskrivna kunskapskällor (Lundström & Shanks, 2013;Oscarsson, 2009). Trots omfattande kritik från forskare inom socialt arbete har statliga myndigheter gjort återkommande försök att implementera EBP som en färdigpaketerad modell inom socialtjänsten.…”

’Der er ikke noget, som er rigtigt eller forkert, når man snakker faglige vurderinger’: En institutionel etnografisk undersøgelse af forholdene for udfoldelse af skønnet i en vurdering af kriminalitetstruede unge og deres familiers problemer og behov

“…Der er flere som laegger vaegt på begrundelse som en central del af skønsudøvelsen i socialt arbejde (Edvardsson & Vahlne Westerhäll, 2014;Egelund & Hillgaard, 1993;Grimen & Molander, 2008;Henriksen, 2015;Hillgaard & Keiser, 1979). Når der foretages en bedømmelse, er der større eller mindre risiko for at tage fejl, og den professionelle må kunne fremlaegge usikkerheden og de parametre, der er gaeldende for bedømmelsen (Edvardsson & Vahlne Westerhäll, 2014). For at kunne begrunde handlinger må den professionelle kunne henvise til 'relevante situationstrekk' (Grimen & Molander, 2008).…”

“…I litteraturen praesenteres forskellige forståelser af, hvad der skal begrundes og over for hvem. Ud fra et juridisk perspektiv skal bedømmelsen fx vaere så taet på de grundlaeggende og saglige oplysninger som muligt (Edvardsson & Vahlne Westerhäll, 2014). Flere har inden for forskning i socialt arbejde gennem årene argumenteret for, at socialarbejderen i mødet med klienten må fremlaegge sine grunde og overvejelser (Egelund & Halskov, 1984;Egelund & Hillgaard, 1993;Henriksen, 2015;Hillgaard & Keiser, 1979).…”