Fält, habitus och kapital som kompletterande redskap i professionsforskning

Carlhed, Carina

doi:10.3384/svt.2011.18.4.2462

Cited by 7 publications

(8 citation statements)

References 2 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Sahin-Dikmen (2013) beskriver att yrkesverksammas berättelser om det dagliga arbetet kan vara vägledande för att identifiera centrala aspekter av ett professionellt fält. Det kan fokusera på spänningar och konflikter men också på sådant som håller fältet samman (Carlhed 2011) och utifrån vad som presenterats så här långt menar jag att synen på den goda relationen i socialt arbete kan vara ett exempel på det sistnämnda. Socialsekreterares beskrivningar fungerar i denna avhandling också som en utgångspunkt för en diskussion om relationens betydelse kopplat till utveckling av socionomprofessionens kunskapsbas.…”

Section: Den "Goda" Relationen I Socialt Arbeteunclassified

“…Å ena sidan som vägledning och redskap i det dagliga arbetet (Bergmark & Oscarsson 2016) ur ett praktikperspektiv. Å andra sidan kan kunskap också ha en legitimerande funktion utifrån ett professionsteoretiskt perspektiv (Carlhed 2011). Resonemang om hur kunskap om relationen mellan socialarbetare och klient kan förstås och användas som redskap utvecklas närmare i avhandlingens sista kapitel.…”

Section: Den "Goda" Relationen I Socialt Arbeteunclassified

“…Men att studera doxa kan också göras utifrån syftet att identifiera vad som håller samman. På ett professionellt fält kan det handla om värden och värderingar som de professionella delar och värdesätter (Carlhed 2011). Sådana värderingar har också någon slags anknytning till doxa och kan på fältet förstås som symbolisk resurser -eller som professionalism utifrån de professionellas perspektiv.…”

Section: Ortodoxa Och Heterodoxa Positionerunclassified

“…Professionellas handlingar kan enligt Carlhed (2011) inte förstås utan att man: förstår dess relation till doxan samt hur de skapar en logik för handlingarna genom internalisering och förkroppsliganden av sociala normer och strukturer via habitus (s. 285).…”

Section: Sammanfattande Kommentarer Om Avhandlingens Teoretiska Ramverkunclassified

“…Relationen mellan socialarbetare och klient beskrivs ofta i positiva termer och som något självklart som alla vet och tror på. Vid min inläsning av professionsteoretiska texter introducerades begreppet doxa som användbart i analyser av professioner och professionell kunskap (Carlhed 2011). Där fann jag en koppling till mitt forskningsintresse och ett motiv för att valet att analysera talet om klientrelationen utifrån Bourdieus förståelse av kunskapsmässig doxa.…”

Section: Att Ifrågasätta Det Förgivettagna -En Konstruktionistisk Syn På Kunskapunclassified

See 4 more Smart Citations

Med relationen som redskap?: Om socialsekreterare, klientarbete och professionalitet i socialtjänsten

Sjögren¹

View full text Add to dashboard Cite

Scen 1 -Prolog Kapitel 1 INTRODUKTION Den "goda" relationen i socialt arbete Varför studera talet om relationen mellan socialarbetare och klient? Avhandlingens syfte och frågeställningar Varför studera talet om relationen som kunskap? Kontextuella förutsättningar Centrala begrepp Disposition 3 I betänkandet används de övergripande begreppen medborgare och medarbetare i beskrivningen av det goda mötet då det handlar om olika välfärdspolitiska kontexter och organisationer. Jag anser dock att relationen mellan socialarbetare och klient kan representera ett sådant möte.4Andra lagtexter som definierar socialtjänstens arbete i dess myndighetsutövande praktiker är lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387, LSS), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (1998:870, LVM) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52, LVU). Utförare som genomför beslutade insatser enligt dessa lagrum kan vara offentliga, privata eller ideella.

show abstract

Section: Den "Goda" Relationen I Socialt Arbeteunclassified

Section: Ortodoxa Och Heterodoxa Positionerunclassified

Section: Sammanfattande Kommentarer Om Avhandlingens Teoretiska Ramverkunclassified

Section: Att Ifrågasätta Det Förgivettagna -En Konstruktionistisk Syn På Kunskapunclassified

See 3 more Smart Citations

Med relationen som redskap?: Om socialsekreterare, klientarbete och professionalitet i socialtjänsten

Sjögren¹

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

Rörelser i gränslandet: om komplexa hedersnormer och samhälleliga markeringar

Cinthio

View full text Add to dashboard Cite

Avhandlingen bygger på två separata delstudier förenade av den övergripande tematiken hedersnormer. Ur ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv undersöks tankar och erfarenheter i två olika grupper. Den första delstudien bygger på djupintervjuer med 15 ungdomar som lever i kontexter där familjegemenskap, socialt anseende och kvinnlig kyskhet ges stor betydelse, och där föreställningar kopplade till detta präglar deras vardag och handlingsutrymme. Ungdomarna har olika etnisk och religiös bakgrund men har vuxit upp i samma bostadsområde. Med sex av dem har uppföljande intervjuer gjorts efter några år. Delstudie nummer två har genomförts i samverkan med Kriminalvården. Den omfattar en analys av 64 domar varur olika grad av hedersrelaterade omständigheter kunnat utläsas, samt djupintervjuer med 13 personer dömda för brott som av myndighetens personal bedömts ha koppling till hedersnormer. Även här varierar etnisk och religiös bakgrund såväl som brottstyper och strafftider. Två av de dömda klienterna har intervjuats vid mer än ett tillfälle. I intervjuerna berörs upplevelser av normer och normkonflikter kring olika fenomen som familjelojalitet, värdering och reglering av relationer och sexualitet, kön och könsroller, våld, (icke-)svenskhet etc. Berättelserna beskriver ett invecklat spänningsfält mellan å ena sidan individuell frihet och autonomi och å andra sidan betydelsen av grupptillhörighet och kollektiv identitet. Gemensamt för båda grupper är att de lever i sammansatta världar där hederns betydelse förvisso är påtaglig men samtidigt svår att urskilja från andra påverkansfaktorer. I de uppföljande intervjuerna kan förändringar i normerna både på individ- och familjenivå skönjas över tid. Hedersrelaterat våld och förtryck har varit en uttalad angelägenhet för den svenska staten under flera decennier. Frågan har laddats med betydelse på olika plan och lett till konflikter och positioneringar i den akademiska världen såväl som i politik och praktik. Under åren har kontexten kring forskningsfrågorna förändrats genom sociala skeenden och politiska åtgärder i syfte att bekämpa problematiken. Detta syns bland annat i reformerna av lagstiftningen, där nya brottsrubriceringar med särskild inriktning på heder tillkommit, samt i nya formuleringar om ansvar för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck i grund- och gymnasieskolans läroplaner. Därmed blir det intressant att resonera kring hur samhällets försök att komma tillrätta med hedersproblematiken kan förstås utifrån det empiriska underlaget, det vill säga rösterna från personer som själva på olika sätt lever eller har levt i kontexter präglade av hedersnormer. Avhandlingen utmynnar således i en diskussion kring hur systemnivån i form av samhälleliga intentioner och interventioner förhåller sig till nyanserna i de berördas livsvärldar. Några av de drag som framstår är att problematiken inte är enkel att förstå och tolka, och att hedern som fenomen är svår att särskilja och ringa in på det sätt som lagar och styrdokument kräver. Genom avhandlingen belyses att hedersrelaterat våld och förtryck förvisso är en allvarlig problematik som behöver mötas av insatser på många olika nivåer, men att det är fråga om ett komplext fenomen som innebär en utmaning för många olika verksamheter vad gäller både förståelse och hantering, och som kräver ett relationellt och dialogbaserat förhållningssätt med de målgrupper som berörs.

show abstract

How Physics Courses Can Make Highly Valued Strategies and Dispositions Visible to Physics Teacher Students

Engström

Norström

2022

EUR J SCI MATH ED

View full text Add to dashboard Cite

Students who aim to become physics teachers for secondary education partake in physics courses together with other physics students. The aim of this study is to understand what is valued, taken for granted, and possibly reproduced in physics teaching given for future secondary school physics teachers. This study is based on observations in classrooms, in two courses conducted over a three-year period. Field notes are thematically analyzed and themes emerge about dispositions and strategies that are valued in the teaching context. The courses' teachers are engaged in pedagogical development and explicitly dissociate themselves from traditional physics teaching. They stress the value of student participation. Physics is described as a difficult, important, and beautiful science. To be passionate about physics is highly valued, as is a willingness to work hard and collaborate. The modern physics researcher is put forward as an ideal. Students are encouraged to plan for a future in physics research, while teaching and pre-university physics are never mentioned as career options. Course teachers distance themselves from traditional teaching methods but stick to traditional views of learning outcomes and the students' future careers. This study shows, for example, how new teaching methods do not necessarily lead to new values. This could be seen as an implication for further research.

show abstract

Fält, habitus och kapital som kompletterande redskap i professionsforskning

Cited by 7 publications

References 2 publications

Med relationen som redskap?: Om socialsekreterare, klientarbete och professionalitet i socialtjänsten

Med relationen som redskap?: Om socialsekreterare, klientarbete och professionalitet i socialtjänsten

Rörelser i gränslandet: om komplexa hedersnormer och samhälleliga markeringar

How Physics Courses Can Make Highly Valued Strategies and Dispositions Visible to Physics Teacher Students

Contact Info

Product

Resources

About