Finska språkbadselevers bruk av svensk passiv

Nyqvist, Eeva-Liisa; Tiedemann, Therese Lindström

doi:10.18261/issn.2535-3381-2021-01-03

Cited by 3 publications

(8 citation statements)

References 18 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Inlärningsresultaten är utmärkta både vad gäller de praktiska språkkunskaperna och attityderna till främmande språk (Lyster 2007;Bergroth 2015), men tidigare forskning (t.ex. Harley 1993;Nyqvist 2018abc;2020;2021ab;Nyqvist & Lahtinen 2021;Nyqvist & Lindström Tiedemann 2021) har visat att grammatiken utgör en utmaning även för språkbadselever. Fastän språkbadsmetoden betonar praktiska kunskaper och implicit inlärning, dvs.…”

Section: Inledningunclassified

“…blandformen Man berättas att... som kombinerar man med en s-form på ett icke-normenligt sätt. De här fallen har behandlats som blandformer i Nyqvist & Lindström Tiedemann (2021).…”

Section: Materials Och Metodunclassified

“…De här blandformerna är nästan signifikant vanligare i åk9 (p=0,063), troligen p.g.a. niondeklassares högre kompetensnivå i s-passiven (Nyqvist & Lindström Tiedemann 2021). Blandformerna förekommer i båda grupperna framför allt i översättningarna av 8 (*Man sägs att…) och 12a (*Man berättas…) där subjektet i passiv borde vara ett expletivt det och egentligt subjekt en att-sats, vilket gör testmeningarna till en typisk kontext för s-passiv (Teleman m.fl.…”

Section: Blandformerunclassified

See 2 more Smart Citations

Svenska generiska pronomen hos finska språkbadselever. En jämförelse mellan två årskurser

Nyqvist,

Lindström Tiedemann

2023

10.1515/fsp

Self Cite

View full text Add to dashboard Cite

This is a study of the use of generic pronouns in Swedish as a second language (L2) by L1 Finnish immersion students. We compare two groups, 12-year-olds, and 15-year-olds, to see if there is a difference and to identify which the most challenging cases are in both groups. Norm deviations are compared to see if they mainly consist of overuse of generic pronouns or more formal aspects, such as the pronoun which is chosen, and the understanding of the relation between the generic subject, object, possessive and reflexive pronouns. Both groups use generic pronouns in the subject position in a manner which mostly follows the standard, and mainly have problems with possessive pronouns in connection to generic pronouns. It is possible that object generic pronouns would also be problematic, but there are none in our data. Generic pronouns are sometimes left out as subjects, which is ungrammatical in Swedish. There is also occasional overuse of man where it is not idiomatic, and some mixed forms with man and s-passive. Results show possible transfer from the first language (L1) of the learners, but less in the older group. Furthermore, there also appears to be transfer from L3 English, which our informants are learning at school. This seems more present in the older group.

show abstract

Section: Inledningunclassified

“…blandformen Man berättas att... som kombinerar man med en s-form på ett icke-normenligt sätt. De här fallen har behandlats som blandformer i Nyqvist & Lindström Tiedemann (2021).…”

Section: Materials Och Metodunclassified

Section: Blandformerunclassified

See 1 more Smart Citation

Svenska generiska pronomen hos finska språkbadselever. En jämförelse mellan två årskurser

Nyqvist,

Lindström Tiedemann

2023

10.1515/fsp

Self Cite

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…Flera studier (t.ex. Agebjörn, 2021;Axelsson, 1994;Kołaczek, 2018;Nyqvist, 2013Nyqvist, , 2015Nyqvist, , 2018aNyqvist, , 2018bNyqvist, , 2021 har dokumenterat normavvikelser som kännetecknar L2-svenska på olika nivåer av DBA: dels förekommer överanvändning av bestämd form i kontexter för naken/obestämd form och tvärtom (t.ex. De sitter i *vardagsrum, Han spelar *gitarren), dels förekommer formella avvikelser såsom bortfall och överanvändning av obestämd artikel (Fotboll är *trevlig hobby, Han spelar *en gitarr) samt icke-normenligt konstruerade yttranden med adjektiviska pronomen som styr substantivets form (t.ex.…”

Section: Tidigare Forskningunclassified

“…L1) utan artiklar. Studierna indikerar att de som saknar DBA-morfologi i sitt L1 har svårare för dessa strukturer (Agebjörn, 2021 för belarusiska/ryska; Axelsson, 1994 för finska och polska; Kołaczek, 2018 för polska;Nyqvist, 2013Nyqvist, , 2015Nyqvist, , 2018aNyqvist, , 2018b för finska), men även inlärare med DBA-morfologi i sitt L1 har svårigheter (Axelsson, 1994 för spanska;Erikson & Wijk-Andersson, 1988 för tyska). Samma fenomen har dokumenterats för L2-norska (Jin, 2007 för engelska, kinesiska och spanska/italienska; Nordanger, 2017 för engelska och ryska).…”

unclassified

Definithet, bestämdhet och artikelbruk – en missad svårighet i L2-svenska?

Flyman Mattsson,

Nyqvist

2023

ADNO

View full text Add to dashboard Cite

En välkänd svårighet för inlärare av L2-svenska är komplexiteten kring definithet, bestämdhet och artikelbruk (DBA). Flera studier har indikerat att inlärare som saknar morfologisk bestämdhetsmarkering i sitt L1 har svårare för strukturer inom DBA, men att även inlärare med motsvarande strukturer i sitt L1 har rapporterats ha svårigheter. I denna artikel redogör vi för hur den komplexitet som DBA utgör i svenskan presenteras i svenska Sfi-läromedel för inlärare med varierande L1 (sju bokserier) och finländska läromedel avsedda för finskspråkiga tonåringar som lär sig svenska i grundskolan och gymnasiet (sex bokserier). De olika läromedlens CEFR-nivåer varierar mellan A1 och B1. Resultaten visar att den komplexa helheten i DBA inte adresseras i något av läromedlen. De finska läromedlen behandlar fler detaljer kring denna problematik än de svenska – till exempel substantivets form efter adjektiviska pronomen – troligen på grund av att DBA utgör en notorisk svårighetskälla för finskspråkiga svenskinlärare. Även det faktum att svensk grammatik kontrasteras med den finska stöder detta antagande. Gemensamt för läromedlen i båda länderna är att direkt anafor får mer utrymme än de olika typerna av definit betydelse, vilket inte stämmer överens med hur vanlig den är i svenskan samt att förhållandet mellan form och betydelse inte tas upp. En konsekvens av denna förenkling av DBA-problematiken är att det i stället kan försvåra inlärningen, oavsett om inlärarna har motsvarigheter i sitt L1 eller inte.

show abstract

Obscuring the Agent in L2 Finnish: A Dynamic Usage-Based Approach to Development

Leskinen,

Lesonen (Kronholm)

2024

Nordand

View full text Add to dashboard Cite

Finska språkbadselevers bruk av svensk passiv

Cited by 3 publications

References 18 publications

Svenska generiska pronomen hos finska språkbadselever. En jämförelse mellan två årskurser

Svenska generiska pronomen hos finska språkbadselever. En jämförelse mellan två årskurser

Definithet, bestämdhet och artikelbruk – en missad svårighet i L2-svenska?

Obscuring the Agent in L2 Finnish: A Dynamic Usage-Based Approach to Development

Contact Info

Product

Resources

About