Four Views of the Citadel: The Consequential Distinction between Secularity and Secularism

Scharffs, Brett G.

doi:10.1163/187103211x576062

Cited by 12 publications

(4 citation statements)

References 0 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…17 Kako ćemo videti kasnije, Božić predloženu teoriju smatra polaznom osnovom za tumačenje ustavne sekularnosti. 18 Iako je protivljenje konceptualnom relativizmu razumljivo, verujem da je Božićev pristup u konačnici pogrešan. Za to postoji nekoliko razloga:…”

Section: Odnosnounclassified

Secular state and religious neutrality

Mitrović¹

2022

Pravni zapisi

View full text Add to dashboard Cite

In the present paper, the autor provides a critical appraisal of Marko Božić's understanding of the principle of state secularity, defended in the previous issues of this journal. Firstly, the author critically examines the non-contestability thesis that is arguably held by Božić and argues that it raises the objection of conceptual imperialism. In the following sections, the author turns to Božić's extralegal theory (and concept) of secularity based upon the notion of "equality in freedoms". In particular, the author argues: (a) that the concept of secularity that Božić develops is inherently flawed in several important ways; (b) that an extralegal theory of secularity - that of Božić or anyone else - should not be considered a starting point when interpreting a constitutional principle of secularity; (c) that the concept of secularity that Božić develops is by no means a useful interpretative tool in virtue of the fact that it significantly departs from positive law.

show abstract

Section: Odnosnounclassified

Secular state and religious neutrality

Mitrović¹

2022

Pravni zapisi

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…Almén (2000) menar att eftersom den religiösa enheten inte längre existerade i samhället valde myndigheterna att tona ner de konfessionella dragen 3 För en diskussion om distinktionen mellan det normativa begreppet sekularism och det mer deskriptiva begreppet sekularisering se t.ex. Scharffs (2011).…”

Section: Reli G I O N S K U N S K a P S ä M N E Tunclassified

Mångfald och sekularitet i religionskunskapsundervisning

Flensner

2020

PRI

View full text Add to dashboard Cite

I syftestexten för det svenska religionskunskapsämnet anges att undervisningen i religionskunskap ska ge eleverna «möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald [samt att eleverna] ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva» (Skolverket 2011). Samtidigt visar ett flertal studier att klassrumspraktiken och talet om religion i svenska skolmiljöer är starkt präglade av en sekularistisk diskurs om religion där religiösa livsåskådningar artikuleras som tillhörande en förgången tid, vara svårförenliga med ett rationellt, modernt och vetenskapligt förhållningssätt och att troende människor uppfattas som irrationella, lurade eller psykiskt sjuka (Berglund, 2017; Carlsson & Thalén, 2015; Eddebo & Magnusson, 2020; Flensner 2015; 2017; 2018; Holmqvist Lidh, 2016; Osbeck & Lied, 2011; SKR, 2020; Vikdahl, 2018; von Brömssen, 2009, 2012; 2016). Många gånger är det andra elever som uttrycker denna typ av åsikter i undervisningen, men även lärare bidrar till att denna diskurs blir hegemonisk i klassrummet. Detta sekularistiska förhållningssätt uppfattats många gånger som en neutral position av de som uttrycker den, vilket får implikationer för hur man förhåller sig till olika aspekter av mångfald. I den här texten ska jag resonera kring relationen mellan sekularitet och mångfald och diskutera några möjliga implikationer för ickekonfessionell undervisning om religion. Jag kommer att utgå från resultat från empiriska studier av religionskunskapsundervisning.

show abstract

“…In addition, we distinguish between two notions of churchstate interaction: secularity and secularism. (McLean and Peterson, 2011a;Scharffs, 2011) Secularity is the noun corresponding to the adjective secular; secularism corresponds to secularist. For us, the second pair, secularism/secularist, coincides with ideological opposition to religion, particularly in the public square, and to religious justifications for individual action.…”

Section: One Of the Central Themes Of This Book Is The Difficulty Of mentioning

confidence: 99%