Grundskoleelevers uppfattningar om begreppet art relaterade till formuleringar i läroböcker i biologi<br>12 to 15 year old pupils' perceptions of the concept species related to formulations in textbooks in Biology

Abstract

This study contributes to knowledge about pupils' conceptions of species. There is no unique and unequivocal definition of the species concept and this is a matter of discussion among biology researchers. This complexity is not communicated when the species concept is presented in Swedish Biology textbooks used in grades 6/7-9. Diverse conceptualizations of science concepts among pupils have, however, been analyzed in previous educational studies. This study analyses pupils' expressions concerning species and the species concept and how these correspond to the presentations of them in Biology textbooks. The findings are based on results from content analyses of seven textbooks as well as a questionnaire answered by 12-15-year-old pupils. The results demonstrate that pupils essentially base their perception of the species concept on morphological similarities; hence the pupils' perceptions deviate from textbook presentations. This is an issue which teachers, textbook authors and producers of other teaching materials should be aware of.Människan har sedan lång tid tillbaka ägnat sig åt att undersöka, sortera och namnge växter, svampar och djur i sin omgivning. Det var en överlevnadsfråga att känna igen olika organismer och att kunna kommunicera sina kunskaper (Ellis & Wolf, 2010). Artkännedom har också länge ingått i undervisningen i den svenska skolan. Även om det skett en förskjutning från detaljstudier till övergripande frågor, är sortering och namngivning av organismer något som fortfarande lyfts i grundskolans kursplaner, särskilt för de yngre eleverna. Enligt läroplanen och kommentarmaterialet i biologi (Skolverket, 2011a; Skolverket, 2011b) ska eleverna i årskurs 1-3 studera, artbestämma och namnge djur och Maria Ferlin är ämneslärare i biologi, kemi, naturkunskap och matematik. Hon är doktorand i Naturvetenskap, inriktning utbildningsvetenskap inom forskarskolan CUL (Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning) vid Göteborgs universitet. Studierna, som handlar om biologisk mångfald i biologiböcker, bedrivs på halvtid parallellt med arbetet som universitetsadjunkt i biologi och biologiämnets didaktik vid lärarutbildningen på Högskolan i Borås.Per Sundberg är professor i Zoomorfologi vid Göteborgs universitet. Hans forskning handlar om släktskap och klassificering, med speciell inriktning mot gruppen Nemertea (slemmaskar), och användningen av molekylärbiologiska metoder inom området marin biodiversitet. [4] 11(1), 2015 växter i närmiljön. I årskurs 4-6 ska eleverna använda observationer av yttre karaktärer som grund för artbestämning och klassificering. I årskurs 7-9 ska undervisningen ligga på en mer generell nivå och behandla komplexa frågor som exempelvis evolution, biologisk mångfald, ekosystemtjänster och genteknik. För att kunna följa samhällsutveckling och debatter krävs en naturvetenskaplig allmänbildning (Sjøberg, 2010) men också specifika kunskaper. Ett grundläggande begrepp inom evolution, biologisk mångfald och genteknik är begreppet art (Ellis & Wolf, 2010). Grundskoleelevers uppfattni...