Gymnasiets laboratorionsundervisning i fysik – mellan tradition och ändrade styrdokument

Abstract

Fysiska institutionen, Lunds universitet, Sverige Kontakt: simon.holmstrom@vaxjo.se Laborationer har lång tradition i fysikundervisningen och det finns många klassiska skolexperiment. Samtidigt påverkas laborationsundervisningen av reformer och teknikutveckling. I denna studie fick lärare på tre gymnasieskolor diskutera sin laborationsundervisning. Analysen baseras på händelselogik, där handling ses som intentionell och styrs av determinanterna: målsättning, förmåga, plikt och möjligheter. Studien ger insikt i hur olika faktorer påverkar lärares laborationsundervisning, och hur klassiska laborationer i fysikundervisningen både kan ha en given plats och utmanas av nya förutsättningar. Resultaten antyder att praxis och tradition är starkare påverkansfaktorer än styrdokument i lärares utformning av laborations-undervisningen, vilket delvis kan relateras till en avsaknad av fortbildning.

Direkt bedömning - ett exempel på kollegialt lärande i fysik på gymnasiet

“…Lärares bedömning av elevers laborativa färdigheter är ett väl undersökt område i didaktisk forskning. Exempelvis vet vi att lärares betygsättning i naturvetenskapliga ämnen bygger till stor del på elevens resultat på skriftliga prov och mindre på laborativa prestationer [2,3]. Laborationsrapporter kan ses som ett skriftligt substitut och en efterhandskonstruktion av den praktiska prestationen i skollaboratoriet, vilket leder till svårigheter att göra en tillförlitlig bedömning av elevens praktiska färdigheter [4].…”

Gymnasiets laborationsundervisning i fysik – Vad påverkar lärares val av laborationer?

“…Ytterst är det den enskilde läraren som planerar och genomför laborationsundervisningen och inledningen ovan belyser en del av den problematik som lärare ställs inför. Holmström et al (2018) har studerat hur lärare använder tre klassiska laborationer i sin undervisning. Denna studie har sin utgångspunkt i lärares beskrivningar av sina favoritlaborationer med syfte att förstå hur lärare väljer sina favoritlaborationer, samt vilka faktorer som påverkar dessa val.…”

“…En annan del av praxis som framkommer, här liksom i tidigare studier (Engström, 2011;Tiberghien et al, 2001) är att knyta ihop laborationsundervisningen med matematik¬undervisningen och en betoning på beräkningsfärdigheter. I likhet med tidigare studier (Berg, 2013;Holmström et al, 2018) tyder resultaten på en stark tradition i laborationsundervisningen.…”

“…Lika viktigt som det är att förstå hur en reform har fungerat genom att studera elevens lärande och betyg, lika viktigt är det att söka förståelse för hur lärares undervisning kan bidra (Stigler & Hiebert, 2009). Laborationsundervisningen ger värdefulla tillfällen för lärande, men resultaten tyder på att dessa tillfällen kan påverkas negativt (se även Holmström et al, 2018). Laborationsundervisningen behöver en ökad status som motverkar negativa kontextuella faktorer och lärare behöver implementeringsstöd som sträcker sig över en längre tid.…”