Hur stor är en gruva?

Abstract

Planerna på en järnmalmsgruva i Kallak utanför Jokkmokk i Norrbottens län har mött stort motstånd, men har också ivriga förespråkare. Denna artikel analyserar de kontroversiella planerna genom att studera handläggningen av ansökan om bearbetningskoncession. Ärendet som har handlagts i flera omgångar och två gånger hänskjutits till regeringen för beslut. I skrivande stund, mer än sju år efter att ansökan gjordes, saknas ännu beslut i ärendet. Genom en diskussion av fallet Kallak vill jag belysa hur djupt politiska grundantaganden kommer in i förvaltningsprocessen och påverkar hur olika instanser agerar i ärendet. Artikeln bygger på en analys av material som har producerats och inkommit i processen i form av skrivelser och yttranden. Handläggningsprocessen visar att frågan om att bevilja en bearbetningskoncession är svåravgränsad och knuten till ett antal andra överlappande problemområden. Med den här artikeln vill jag bidra med förståelse för hur handläggningen i det här fallet inte alls är konsensusdriven, teknisk fråga, utan hur konflikter mellan olika preferenser, värden och världsbilder kommer till uttryck i beslutsprocessen.

Pathfinders for the Future? Indigenous Rights and Traditional Knowledge in Sweden

“…The Sámediggi mining policy is based on a clearly formulated rightsholder perspective and has provided the basis for the Saami arguments against further extraction, for instance in the Gállok/Kallak case. However, in the Gállok/Kallak case, this rightsholder perspective has not been acknowledged by the Swedish authorities, even when they agree with the Sámediggi on the factual issue [48]. This 'rightsholder position' is based on international law, and in several conflicts around mining in Sweden, Saami representatives have appealed to international organs such as the UNESCO in the case of Gállok/Kallak and CERD in the case of Raavrhjohke/Rönnbäcken.…”