I välfärdssamhällets marginal – om socialbidragstagande bland ensamstående mödrar av svensk och utländsk härkomst

Abstract

<jats:p>I den här artikeln analyseras socialbidragstagande bland ensamstående mödrar, med fokus riktat mot ersättningsnivåer, varaktighet, förekomst av individrelaterade problem och skillnader mellan svensk- och utrikes födda klienter. Artikeln baseras på projektet ”Ensamstående mödrar – välfärd, försörjning och socialtjänst”, som bygger på uppgifter om 875 slumpmässigt utvalda klienter i landets tre storstäder.</jats:p>

Vilket resultat har socialtjänstens aktivering av socialbidragstagare?

“…Så har mönstret sett ut under lång tid men sedan minst ett decennium märks att olika grupper av arbetslösa socialbidragstagare i ökad utsträckning "blir kvar" i socialbidragstagande också under gynnsammare konjunkturer. Det handlar bland annat om unga personer, personer med invandrarbakgrund, ensamstående mödrar och personer som saknar gymnasieutbildning , 2011Bergmark & Palme 2003;Bäckman 2011;Bäckman & Nilsson 2011;Franzén 2002;Socialstyrelsen 2006Socialstyrelsen , 2010Stranz & Wiklund 2011). Det socialpolitiska svaret på utvecklingen har varit en decentralisering av arbetsmarknadspolitiken.…”

Oskälig levnadsnivå? En studie av inkomstnivåer bland ensamstående mödrar med socialbidrag

“…Denna grupp är sedan lång tid tillbaka kraftigt överrepresenterad bland bidragshushåll med såväl kortvariga behov som bland lång-variga socialbidragstagare 4 (se t.ex. Fritzell et al, 2007;Socialstyrelsen, 2010Socialstyrelsen, , 2011Stranz & Wiklund, 2011 och deras ekonomiska situation har även konsekvenser för ett betydande antal barn.…”

“…Då socialbidragstagandets orsaker diskuteras görs ofta en åtskillnad mellan faktorer av strukturell respektive individuell karaktär (se t.ex. Halleröd, 2003;Stranz & Wiklund, 2011). Distinktionen mellan vilka faktorer som ska hänföras till den ena respektive andra kategorin är dock inte självklar -för den enskilda individen är arbetslöshet i hög grad ett individuellt problem, medan det på en aggregerad nivå främst är att se som ett strukturellt sådant.…”

“…Mycket tyder därtill på att ensamstående mödrar i lägre grad än bidragstagarkollektivet generellt berörs av vissa typer av problematiska individuella förhållanden, t.ex. psykosociala hinder som missbruk, medan förekomsten av psykisk och somatisk problematik ligger på ungefär samma nivå som för övriga (Nybom et al, 2005;Socialstyrelsen, 2010;Stranz, 2002;Stranz & Wiklund, 2011).…”

“…Formulären täcker av detaljerade klientuppgifter i form av bakgrundsdata, koppling till arbetsmarknaden, socialbidragstagande/försörjning, hälsofaktorer, handläggningsrutiner/insatser och förhållanden som avser barnen i familjen (för fördjupad information om studiens praktiska upplägg och detaljer kring inhämtade uppgifter, se Stranz & Wiklund, 2011). I enlighet med studiens tvärsnittskaraktär, är varje enskild fråga besvarad med utgångspunkt i de förhållanden som gällde i samband med den senaste socialbidragsutbetalningen 2007.…”