Intersectional perspectives of house owner narratives on climate risks

Abstract

The aim of this article is to investigate the construction of climate risks and to identify how it intersects with different forms of discursive categories in house owner narratives. Interviews with 44 house owners in four regions exposed to climate risks in Sweden were analyzed using the narrative method. I use intersectional risk theory, in which risk is constructed in relation to different forms of power structure, to interpret the narratives. The results indicate that narrators do risk in different ways in relation to the master narratives of the climate threat and individual environmental responsibility, which dominate the official rhetoric in Sweden. Three risk narratives are revealed in the interviews: (1) the master narrative of 'the responsible house owner,' (2) the alternative narrative of 'the vulnerable house owner', and (3) the counter-narrative of 'the safe house owner.' The climate risks talked about could relate to the narrator's own house or to risks at a local or global level. The results indicate that different intersections of class, gender, age, and place shape different ways of positioning in relation to risk, by describing oneself as more or less aware of and exposed to climate risks. The analysis also reveals that different intersections of social structures lead to shifting prerequisites for house-owner preparedness towards preventing and managing climate risks. Such an understanding is important when trying to comprehend why some house owners adapt their homes to a changed climate while others do not. Aspects like these are necessary to consider while, e.g. deciding on policy and writing information and guidelines on adaptation to climate change.

Jag drabbas – det här får kommunen lösa

“…En intervjustudie av svenska villahushåll som inte själva drabbats av översvämning fann tre olika slags uppfattningar av översvämningsrisker (Jarnkvist 2019). Den ansvarsfulla villaägaren anser sig ha relativt hög grad av kontroll genom sin kunskap om klimatförändringar och/eller genom sin praktiska byggnadskunskap.…”

“…Svenska studier har funnit att villaägare anser att det offentliga borde ta ett större ansvar för översvämningshantering (Grahn & Jaldell 2019, Jarnkvist 2019, Nyberg et al 2019. I Grahn och Jaldells (2019) enkätstudie ansåg tre fjärdedelar av villaägarna att kommunen har huvudansvaret och en fjärdedel att ansvaret ligger på villaägaren.…”

“…Villaägare som gjort anpassningar ansåg däremot i högre grad att de själva har det huvudsakliga ansvaret för översvämningsrisker (Grahn & Jaldell 2019). Villaägare som inte anser sig kunna så mycket om översvämningsrisker eller husbyggande tenderar att i högre grad skjuta ansvaret ifrån sig (Jarnkvist 2019).…”

“…(Lars, 64 år, bor med partner) Även om Lars här beskriver ett stort personligt ansvar, är det viktigt att notera att detta svar kommer först på en direkt fråga från intervjuarens sida; dessförinnan är det bara kommunens ansvar som lyfts fram. Den sammantagna bilden av intervjuerna underbygger just idén om "nånannanism" (se även Grahn & Jaldell 2019, Jarnkvist 2019, Nyberg et al 2019.…”

Diversifying Indigenous Vulnerability and Adaptation: An Intersectional Reading of Māori Women’s Experiences of Health, Wellbeing, and Climate Change

“…Young, literate, and educated women respond to climate variability by seeking off-farm work, yet those who are illiterate have very few adaptive options. At present, however, intersectional studies of climate vulnerability are limited in the Global North context [26,[80][81][82].…”