”Jag har ju bilder i huvudet så då försöker jag beskriva så mycket jag kan” – hur elever erfar beskrivningar i berättelser och vad undervisningen behöver synliggöra

Abstract

Syftet med artikeln är att öka kunskapen om hur elever i årskurs 3 och 4 erfar och hanterar beskrivningar i berättelser och vad de behöver urskilja för att utveckla detta kunnande ytterligare. Teoretiska utgångspunkter är narratologi, fenomenografi och variationsteori. Berättelser från 62 elever, och intervjuer med 13 av dem, har analyserats fenomenografiskt. Analysen resulterade i fem kategorier: Beskrivningar som att A. bygga upp en spänning, B. påverka läsarens sinnesstämning, C. överföra inre bilder, D. lägga till detaljer och E. rada upp händelser. Där A är den mest utvecklade kategorin. Baserat på det fenomenografiska utfallsrummet har sex kritiska aspekter identifierats. De kritiska aspekterna berör bland annat läsarperspektivet, beskrivningars funktion och skrivtekniska redskap. De kritiska aspekterna kan användas som underlag i undervisningen. ”I have images in my head, I try to describe them as much as I can” – How students approach descriptions in stories and what teaching needs to make discernable The purpose of this article is to increase our knowledge of how 9- to 10-year-old pupils approach descriptions in story-writing and what they need to discern in order to develop this further. The study is theoretically based on narratology, phenomenography and Variation Theory. Stories from 62 students, and interviews with 13 of them. The analysis resulted in five categories: Descriptions as to A. build up tension, B. affect the mood of the reader, C. transfer inner images, D. add details and E. list events. A. is the most complex category. Based on the phenomenographic outcome space, six critical aspects have been identified. The critical aspects concern the readers’ perspective, the function of descriptions in stories and writing tools. The critical aspects can guide teachers when teaching how to use descriptions in stories.