Lärares (digitala) kompetens före, under och efter covid-19: Skärvor av förståelse från skolor i Sverige

Abstract

This study chrono-logically investigates teachers’ professional knowledge in relation to the digitally ‘boosted’ educational landscape caused by the Covid-19-pandemic. The aim is to describe how teachers employ their competences under extreme digitized circumstances by reading these through the lens of ordinary, to greater extent analogically organized schooling. The study is inspired by action research and data is collected in schools by five secondary and upper secondary teachers between March 19 and April 2, 2020. The analysis highlights qualitative aspects of teachers’ (digital) competence when teaching is affected by digital “interferences” in its corporeal and material framing, a dissolved spatiality and “truncated” senses/sensuousness. Employing different dimensions of knowledge in terms of intellectus and ratio, the study argues that subjective, emotional and relational processes of teachers’ digital competence need to be prioritized in contrast to the easily measurable aspects that tend to overrun the discussions about educational digitalization and its knowledge in society.

Distansförlagd arbetsmiljö – en kvalitativ studie av lärarstudenters och universitetslärares erfarenheter av förändrade utbildningsvillkor under covid-19-pandemin

“…Erfarenheter från gymnasieskolan visar att digital teknik såsom digitala plattformar kan störa kroppslig och materiell inramning av undervisningen inte minst genom att användandet av sinnliga verktyg undermineras i ett distansläge. Vidare medför lärares statiska position framför webbkameran till att deras överblick och kontakt med elever begränsas (Stenliden et al, 2021). Liknande utmaningar påvisas även av Martín-Bylund och Stenliden (2023) som förklarar att möjligheten att avläsa ögonkontakt och kroppsspråk försvåras vid webbkamerabaserad undervisning på lärarprogrammet.…”

“…Denna studie visar även att kommunikativa och sociala begränsningar har uppstått till följd av det digitala formatet. Vår studie adderar till resonemanget i Stenliden et al (2021) och Martín-Bylund och Stenliden (2023) avseende lärares statiska position i digital undervisning genom att lärarna i vår studie poängterar svårigheten att aktivera studenter vid direktsänd undervisning då deras insyn i studenternas lärande reduceras. Till skillnad från undervisning i sal visar föreliggande studie att universitetslärares roll blir mer lik ett nyhetsankares eller radiopratares Högre utbildning 71 förhållningssätt till publiken.…”

Legitimation of digitalisation in education. A case study of vocational student teachers´ lesson plans

“…With the rapid increase in digitalisation within society and at schools come demands on teacher training to prepare student teachers to integrate technology in teaching (Harteis, 2018;Björk Gudmundsdottir & Hatlevik, 2017;Stenliden et al, 2021;Instefjord & Munthe, 2016;Dobricki et al, 2020;Lindfors et al, 2021;Lund et al, 2014;Tondeur et al, 2012). In this article professional digital competency in the teaching profession (Lund et al, 2014) includes the following three aspects: technology proficiency, pedagogical knowledge of learning processes, and links to disciplinary and situated practices.…”

Kvalitativ (digital) kompetens: En studie av multimodalitet i svenskundervisningen på högstadiet och gymnasiet

“…Detta bottnar i en förståelse för lärares arbete som ett responsivt fenomen skapat i situationsbundna relationer. En sådan förståelse, menar vi, öppnar upp för en kvalitativ förståelse för lärares digitala kompetenser (Stenliden, et al, 2021) då dessa förmågor med nödvändighet utvecklas i nära samspel med ett ämnes konkreta behov tillsammans med situationsspecifika förutsättningar och krav. Det gör att fenomenet digital kompetens inte bara kan studeras generiskt utan behöver belysas i specifika ämnespraktiker.…”