Litteraturvetenskapliga termer inom engelskämnet på universitetsnivå

Abstract

Inledning I den här artikeln vill jag problematisera några aspekter av ämneslitteracitet, vilket Ewa Bergh Nestlog definierar som: "att delta i språkliga sociala praktiker och använda det språk och de texter som ingår i praktiken. Litteracitet är alltså i första hand något människor gör med språk och texter" (2019: 15). Vid designen av olika kursmoment handlar en stor del av de didaktiska val som görs just om vad det är rent konkret som studenterna ska göra i seminarier och workshops. Det jag kommer att diskutera härrör från några didaktiska spörsmål angående en delkurs i litteraturvetenskap på engelskämnets första termin och det empiriska material som jag samlade in när jag undervisade på kursen för andra gången hösten 2017 Den här typen av kvalitativ och praktiknära forskningsstudie kan närmast liknas vid en form av aktionsforskning (Greenwood & Levin 2007) eftersom jag ville undersöka ett fenomen i den egna undervisningen, närmare bestämt inslaget av disciplinspecifik terminologi. Det jag ville reda ut för mig själv var frågan hur man pedagogiskt designar en lärandemiljö så att studenter ser terminologin som redskap för att utföra olika uppgifter inom ämnet samt skapar ett socialt sammanhang som syftar till att studenterna uppfattar deltagande i samtalet som önskvärt och möjligt även för noviser.Min upplevelse som lärare på kursen speglade givetvis enbart en aspekt av undervisningens mångfasetterade och dialogiska process. Utgångpunkten blev därför att studera studenternas uppfattningar om kursen med den övergripande målsättningen att ge plats för deras ämnesröster (Bergh Nestlog 2019: 20-21). Jag ville lyfta fram studenter som betydelsefulla medarbetare i processen med att förbättra kvaliteten inom högre utbildning. Studien kan också ses som ett led i en strävan att ge verksamma universitetslärare ett empiriskt underlag för pedagogiska beslut vad gäller ämnesspråk. Om studenter får kännedom om att en av anledningarna till förändringar av till exempel kursinnehåll är studier av andra studenters uppfattningar finns möjligheten att motivationen att engagera sig i inlärningen ökar eftersom det blir tydligt att studentperspektivet värdesätts (Angelo & Cross 1993: 5). Undersökningen handlar om den betydelse som terminologi kan ha för studenter som rör sig mot en deltagarposition inom ämneslitteraciteten.Eftersom min undervisning grundade sig i kursplanens förväntade studieresultat redovisas dessa mål nedan (för delkursinnehåll, se bilaga 1). I boken Universitetspedagogik framhåller Maja Elmgren och Ann-Sofie Henriksson vikten av att kursplaner och planering av undervisning bygger på konstruktiv länkning, att undervisningstillfällen och att examinationsformer ska konstrueras utifrån vad målen specificerar (2018: 163-67). Så här formuleras målen för den aktuella kursen i litteratur för vad studenten ska kunna (se även bilaga 1):