Liv i kollektiv : Vardagsliv bland ensamkommande ungdomar på institution

Åkerlund, Eva-Marie

doi:10.3384/lic.diva-130750

Cited by 2 publications

(1 citation statement)

References 22 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…I likhet med alla former av gestaltseende är ett sådant ställningstagande förknippat med ett antal epistemologiska och metodologiska konsekvenser för de resultat som kan genereras. I genomgången av den forskning som finns om målgruppen ensamkommande barn och unga är det, enligt min mening, framför allt två faktorer som kan väcka viss förvåning hos läsaren.Det råder ingen större tveksamhet om "vems röst" det är som framförs i de tämligen få etnografiska studier som gjorts på området (se t.ex Wernesjö 2012Wernesjö , 2014Gruber 2013;Åkerlund 2016;Elsrud 2020;. Lems m.fl.…”

unclassified

I väntan på integration: en etnografisk studie om en institutionellt återskapad vardagsverklighet

Raoof¹

View full text Add to dashboard Cite

Även om man inte känner till pjäsen eller till dess författare vet man antagligen att väntan på Godot anspelar på ett hopplöst tillstånd som hålls flytande genom illusionen av något hoppfullt. Studien handlar om en institutionellt återskapad vardagsverklighet på ett HVB-hem för ensamkommande barn och unga. Det övergripande syftet med denna fenomenologiskt orienterade studie är att åskådlig- och begripliggöra de institutionella villkor under vilka personalen förväntas realisera sitt integrerande samhällsuppdrag. Boendet är en institutionell scen. Ett antal individer – med vittskilda livshistorier – blir inkastade på denna scen för att tillsammans rekonstruera ett vardagligt meningssammanhang som i sig själv ska främja barnen och ungdomarnas integration i det svenska samhället. Allegoriskt uttryckt kan (föreställningen om) denna integration likställas med Godot. Ingen vet riktigt vem denna Godot är, om han kommer eller om han ens existerar. I sin frånvaro fyller Godot likväl en allsmäktig och messiansk roll för de inblandade aktörerna. Det är föreställningen om barnen och ungdomarnas integration som ger den institutionella tillvaron mening. Denna tillvaro koloniseras dock ständigt av olika institutionella faktorer som förvrider det mellanmänskliga meningsskapandet till något absurt. Denna avhandling är en etnografisk berättelse om det absurda i de institutionella villkor under vilka denna integrationsfrämjande vardagsverklighet återskapas

show abstract

unclassified

I väntan på integration: en etnografisk studie om en institutionellt återskapad vardagsverklighet

Raoof¹

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

The concept of home – unaccompanied youths voices and experiences

Börjesson

Forkby

2020

European Journal of Social Work

View full text Add to dashboard Cite

In Sweden, unaccompanied youths are placed within residential care units. However, to settle in a foreign country and feel emotional belonging is more complex than access to a physical building. The aim of this study is to critically discuss the concept of 'home' as experienced by the youths, narrated in nine focus group interviews. These interviews occurred in the aftermath of a turbulent migration time (2015), when over 35,000 unaccompanied youths arrived in Sweden. A transnational theoretical perspective stretches the meaning across national borders, when home links to people, processes and other geographical places. It is difficult to create an environment that mirrors the emotional attachment described in analysis. Earlier research has shown that residential care workers refer to the institutional setting as home, yet the results of this study show that the young people relate to the concept differently. Staff utilisation of the concept of home rather emphasises the lack of home-like aspects for the youths, creating a frustration in the current institutional conditions. Staff in residential care units must therefore be aware of the different interpretations and reactions that their actions and communications generate, in order to respond to various needs. ABSTRAKTEtt boende alternativ för ensamkommande unga i Sverige är hem för vård och boende (HVB). Att komma till ett nytt land och skapa förutsättning för känslomässig tillhörighet är mer komplext än att få tillgång till en fysisk byggnad. Syftet med den här studien är att kritiskt diskutera hembegreppet baserat på ungdomarnas egna upplevelser, delgett i nio olika fokus-grupps intervjuer. Intervjuerna utfördes i efterdyningarna av en turbulent tid då det 2015 anlände över 35,000 ensamkommande unga i Sverige. Ett transnationellt teoretiskt perspektiv breddar förståelsen och sträcker sig över nationella gränser där hem länkas samman till människor, processer och olika geografiska platser. Det är svårt att skapa en miljö som motsvarar den emotionella samhörighet som de unga beskriver i studien. Tidigare forskning har visat att personal på HVB relaterar till den institutionella miljön i termer av ett hem, resultatet av vår studie visar dock att de ungas förståelse av begreppet skiljer sig åt. Personalens sätt att relatera till HVB som hem understryker snarare avsaknaden av hemlika element från de ungas perspektiv och skapar således frustration. Personalen behöver vara medvetna om de olika tolkningarna och reaktionerna som deras kommunikation genererar, för att kunna bemöta olika behov.

show abstract

Liv i kollektiv : Vardagsliv bland ensamkommande ungdomar på institution

Cited by 2 publications

References 22 publications

I väntan på integration: en etnografisk studie om en institutionellt återskapad vardagsverklighet

I väntan på integration: en etnografisk studie om en institutionellt återskapad vardagsverklighet

The concept of home – unaccompanied youths voices and experiences

Contact Info

Product

Resources

About