Livsvärldsfenomenologisk belysning av abduktion inom pedagogisk forskning: exemplet lärarblivande

Abstract

I den här artikeln belyses och diskuteras abduktion inom livsvärldsfenomenologisk forskning. Syftet är att visa hur abduktiva processer inom en pedagogisk livsvärldsansats kan öppna upp för nya pedagogiska upptäckter, samt hur detta arbetssätt kan bidra med en fördjupad förståelse inför användningen av abduktion inom pedagogisk forskning. Utgångspunkt tas i den livsvärldsfenomenologiska ansats som utvecklats för pedagogisk forskning vid Göteborgs universitet med syfte att studera och gestalta människors levda liv. Livsvärlden karaktäriseras av att utgöra både utvecklad teori (filosofi) och levt liv. Denna dubbelhet eller ambiguitet avspeglar på ett grundläggande sätt hur både teori och empiriskt material är centralt vid en abduktiv kunskapsbildning. Båda behövs för att fånga en mångfasetterad pedagogisk vardagsverklighet. Just spänningsfältet mellan empiri och teori erbjuder också en möjlighet att upptäcka något nytt, vilket kan sägas ingå i en fenomenologisk öppenhet inför att det studerade kan anta olika gestalt. I artikeln visas hur teori och begrepp är med i en sammanflätad kunskapande process för att utveckla ny pedagogisk kunskap. Det empiriska exemplet belyser lärarstuderandes och nyutbildade lärares bildningsgångar, där livsberättelser synliggör deltagarnas erfarenheter av att formas till lärare. Begreppet levd kropp blir lins i det som i artikeln benämns som en sammanflätad abduktiv tolkningsprocess.

Mellan mål och mening

“…Flera studier har exempelvis ägnats åt att utvärdera i vilken utsträckning läraren gör det som forskaren bedömer att styrdokumenten föreskriver (jfr t.ex. Jansson, 2011;Samuelsson, 2015;Kakoulidou & Ammert, 2021;Rosenlund, 2011Rosenlund, , 2016Rosenlund, , 2021 samt åt att undersöka hur elever hanterar detta i en provsituation (Samuelsson & Wendell, 2017;Staaf, 2021). I den här studien kan intresset sägas vara riktat mot lärares erfarenheter av att, mot bakgrund av olika elevemancipatoriska anspråk, hantera sitt bedömningsuppdrag.…”

Barnstýrðir matmálstímar „...nú má maður setjast bara einhvers staðar.“

“…Matmálstímar teljast til hefðbundinna þátta daglegs starfs í leikskólum. Að mestu hafa þeir verið óbreyttir í allmarga áratugi (Johansson og Pramling Samuelsson, 2001;Ryberg, 2019). Leikskólinn Aðalþing ákvað haustið 2012 (Guðrún Alda Harðardóttir, 2015) að breyta matmálstímum barna eldri en þriggja ára, með það markmið að stuðla að valdeflingu barnanna.…”

Fritidspedagogisk undervisning: En fråga om intentionalitet, situations-styrning och inbäddning

“…Intersubjektivitet innebär att individer lär i sociala samspel med varandra snarare än isolerat i det egna medvetandet. Intersubjektiviteten upprätthålls genom olika slags kommunikativa relationer mellan subjekt (Bengtsson, 2005). Kommunikation innebär dock inte nödvändigtvis att de som kommunicerar förstår varandra.…”