Maternal depression symptoms during the first 21 months after giving birth

Rosander, Michael; Berlin, Anita; Frykedal, Karin Forslund; Barimani, Mia

doi:10.1177/1403494820977969

Cited by 12 publications

(13 citation statements)

References 51 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…The reduction of depression symptoms in this study may be due to treatment among women who were referred to a clinical psychologist. However, in a Swedish cross-sectional study including 888 mothers, Rosander et al (2020) reported a peak in the levels of depression symptoms (EPDS ≥ 12) at 9 and 18 months postpartum after observing a comparable decrease in EPDS scores from birth to 6 months postpartum [ 27 ]. This suggests the need for a proactive screening program for early identification, management and in addition to follow-up for relapse prevention.…”

Section: Discussionmentioning

confidence: 99%

“…In a recent systematic review and meta-analysis of 13 studies, women with inadequate social support were 6.27 times more likely to develop postpartum depression compared to those who had adequate social support (POR = 6.27, 95% CI 4.83–8.13, I 2 = 0) [ 35 ]. Yamada et al [ 27 ] suggest that several sources of social support may have a differential impact on postpartum depression. Women with no social support from a partner but have social support from others (i.e.…”

Section: Discussionmentioning

confidence: 99%

See 1 more Smart Citation

Prevalence and risk factors of postpartum depression among women living in the United Arab Emirates

Hanach

Radwan

Fakhry

et al. 2022

Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol

View full text Add to dashboard Cite

Purpose Postpartum depression received almost no attention in the United Arab Emirates (UAE). The aim was to examine the prevalence of depressive symptomatology and the associated risk factors among women in the UAE. Methods A prospective cohort study recruited women from postpartum wards in hospitals across four emirates in the UAE. Women completed questionnaires immediately after childbirth and at 3 and 6 months postpartum. Depressive symptomatology was measured using the Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS > 12). Risk factors were identified using the generalized estimating equation. A stratified analysis of the postpartum period was performed. Results Among the 457 women recruited, 35% exhibited depressive symptomatology within the first 6 months postpartum. Younger women (< 25 years), part-time employment, the receipt of financial support from the family, and difficulty in managing monthly income were associated with a higher risk of postpartum depression. Husband’s employment, husband’s support, and living in own house were associated with a lower risk of postpartum depression. Maternity leave of more than 3 months increased the risk of depression during the first 3 months postpartum. From 3 to 6 months postpartum, Muslim women had a higher risk of depression whereas women who breastfed other children and in the past 7 days, and perceived their infant as healthy had a lower risk of depression. Conclusions The prevalence of maternal depressive symptomatology is considerable in the UAE. Risk factors change over the 6-month postpartum period suggesting the need for an innovative multidisciplinary approach to the management of postpartum depression, including follow-up screening.

show abstract

Section: Discussionmentioning

confidence: 99%

Section: Discussionmentioning

confidence: 99%

Prevalence and risk factors of postpartum depression among women living in the United Arab Emirates

Hanach

Radwan

Fakhry

et al. 2022

Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…Frågan är dock om det räcker och vad forskningen säger om tidpunkt. I en studie med 888 nyblivna mammor med barn upp till 21 månader (Rosander et al 2020) har vi bland annat undersökt depressionssymptom vid olika tidpunkter efter födsel. Resultatet visade att depressionssymptomen var som lägst då barnet var cirka två månader, det vill säga ungefär vid den tidpunkt då screening sker.…”

Section: Föräldradepressionunclassified

“…Sett till hur ledare för föräldragrupper upplever det så handlar det om att skapa trygghet--något som ger sammanhållning. I studien av Rosander et al (2020) som presenterades i Kapitel 4 lyftes "att skapa trygghet" fram som den aspekt som krävde mest erfarenhet och upplevdes som en svårighet eller utmaning. Sammanhållning å andra sidan lyftes fram som en belöning, något som gör att det är roligt att jobba med föräldragrupper att man upplever att man lyckas bidra till att skapa sammanhållning.…”

Section: Trygghet Och Tillitunclassified

See 1 more Smart Citation

Föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovård: Forskning, tillämpning och metoder om ledarskap för välfungerande grupper

Frykedal

Berlin

Barimani

2021

Self Cite

View full text Add to dashboard Cite

Den här texten vänder sig till er som leder eller ska leda föräldragrupper. Med föräldragrupper menar vi de grupper som fungerar som stöd för blivande och nyblivna föräldrar, dvs. det handlar om föräldragrupper på mödrahälsovården (MHV) för blivande föräldrar som leds av barnmorskor och föräldragrupper inom barnhälsovården (BHV) för nyblivna föräldrar som leds av barnsjuksköterskor eller distriktssköterskor. Texten är uppdelad på 7 kapitel. I det första kapitlet tar vi upp de stödjande aktiviteter som riktas till blivande och nya föräldrar. Kapitel ett omfattar också vad övergången till vad föräldraskap innebär, både det som kan vara fysiskt och psykiskt påfrestande men också utvecklande. Vi kommer även in på grupper av nya föräldrar som kan behöva extra stöd, t.ex. ensamstående, samkönade, unga föräldrar och föräldrar som inte pratar svenska. I kapitel två flyttar vi fokus till vad det är som ska stödjas–barnens och föräldrarnas behov. Kapitel tre behandlar föräldrarnas förväntningar och tankar om föräldragrupper–vad vill föräldrar att föräldragrupper ska ta upp och hur vill de att de ska genomföras. I kapitel fyra riktas till ledaren och ledarrollen. Vi kommer in på olika förhållningssätt kopplat till att vara ledare, men också att skapa förutsättningar för ett lärande för deltagande föräldrar. Vi granskar hur den professionella rollen ser ut, men också svårigheterna med att uppfylla alla de förväntningar som finns på ledare för föräldragrupper. Femte kapitlet tar upp hur gruppen fungerar och vad som kan underlätta, men också försvåra arbetet med en grupp. Det handlar bl.a. om hur man skapar trygghet, om roller, normer och strukturer i en föräldragrupp. Vi avslutar med två kapitel som har fokus på strategier och metoder för att lättare kunna tackla potentiella problem och svårigheter, som man kan uppleva finns i föräldragrupper, och istället vända det till något positivt. I dessa två kapitel beskriver vi kooperativt lärande och kollegial handledning och ger också konkreta idéer på hur dessa två metoder eller strategier kan tillämpas på föräldragruppen.

show abstract

Applications of dialectical behavioural therapy in the perinatal period: A scoping review

Hellberg,

Bruening,

Thompson

et al. 2023

Clin Psychology and Psychoth

View full text Add to dashboard Cite

Psychological distress is the most common complication of pregnancy. High‐risk concerns can include severe emotion dysregulation, suicidality and self‐injury, and health risk behaviours, which bear substantial consequences for caregivers and families. Yet, effective, comprehensive interventions for high‐risk caregivers have received limited attention. Dialectical behaviour therapy (DBT) is a frontline treatment for such concerns. Accordingly, we conducted a scoping review on the implementation of DBT in the perinatal period. The Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta‐Analyses (PRISMA) guidelines were followed. Seven studies were identified; study designs included case studies and single‐arm pilot trials. Most studies used DBT‐informed protocols with significant adaptations, few included multiple components of DBT (i.e. skills group, individual therapy, phone coaching and consultation team), and none met criteria for adherent delivery of all four modes of DBT treatment. Findings suggest DBT‐informed interventions may be successfully implemented to treat a range of perinatal mental health symptoms, including borderline personality disorder, depression, anxiety, and post‐traumatic stress, and to promote emotion regulation and positive parenting behaviours. While results provide preliminary support for perinatal DBT, this literature is scant and empirical rigour considerably lacking. Clinical implications and future directions are outlined to aid researchers and providers in addressing the ongoing perinatal mental health crisis and developing sorely needed interventions to address the needs of high‐risk caregivers.

show abstract

Maternal depression symptoms during the first 21 months after giving birth

Cited by 12 publications

References 51 publications

Prevalence and risk factors of postpartum depression among women living in the United Arab Emirates

Prevalence and risk factors of postpartum depression among women living in the United Arab Emirates

Föräldragrupper inom mödra- och barnhälsovård: Forskning, tillämpning och metoder om ledarskap för välfungerande grupper

Applications of dialectical behavioural therapy in the perinatal period: A scoping review

Contact Info

Product

Resources

About