Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola

Abstract

Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.

Potential, aktualitet eller utsatthet?

“…Med ett fokus på det värde som kunskaper, kompetenser och erfarenheter har för individens fortsatta karriärutveckling aktualiseras även en del målkonflikter och paradoxer som vägledarna ställs inför i sitt arbete. Inte minst handlar det om en målkonflikt som återkommer i studie-och yrkesvägledningens praktik (Matsson 1984, Panican 2015, nämligen om och i så fall hur individens intressen vid vägledningen ska jämkas ihop med arbetsmarknadens och arbetslivets krav och önskemål.…”

Resultatansvar för likvärdighet: En läroplansteoretisk studie av systematiskt kvalitetsarbete och rektorers sensemaking

“…Gällande programmets tillkomst och utveckling från ett decentraliserat målstyrt system till ett alltmer statligt styrt resultatorienterat program har detta beskrivits tämligen ingående i flera studier. Hit hör inflytandet från NPM, EU och OECD (Lundahl, 2006;Nytell, 2006;Bergh, 2010;Bergh, 2015a;Lundström, 2015;Segerholm 2009) och att detta är sammanbundet med en ökad statlig reglering Adolfsson & Håkansson, 2021b) och en förskjutning från autonomi för professionen till kontroll av densamma (Bergh, 2015a).…”

“…Avhandlingens bidrag gäller framför allt analysen av kvalitetsarbetet som ett system för resultatansvar och då specifikt om hur variationer mellan kvalitetssystem och rektorers sensemaking bidrar till att forma det nationella systemet som helhet. Ska forskningsläget utifrån den här avhandlingens slutsatser göras tillsammans med tidigare forskning (Bergh, 2010(Bergh, , 2011(Bergh, , 2015a(Bergh, , 2015bHåkansson, 2006;Håkansson & Adolfsson, 2021;Adolfsson & Håkansson, 2021a, 2021bLiljenberg, 2015b) summeras är att det fortfarande finns mycket om kvalitetsarbetet både som statligt styrprogram och det praktiska arbetet på huvudmannaarenan och den lokala skolarenan som vi inte har tillräckliga kunskaper om. Givet att staten lägger stor tonvikt vid kvalitetsarbetet, vilket inte minst syns i de nyligen införda förändringarna av nationella indikatorer, teman för skolutveckling och ett förtydligat uppdrag för huvudmännen att följa upp skolornas arbete (Skolverket, 2023a(Skolverket, , 2023b, ter det sig som synnerligen ett relevant studieobjekt att forska mer om.…”