Moving Beyond the Confines of the Local

Abstract

This article explores the concept of belonging in understanding how working-class young people construct themselves as 'subjects of value' in historically high-poverty areas now undergoing complex social class unsettlements and changes in visual repertoires. Dramatic changes to space and place raise questions for our participants regarding belonging as well as the boundaries of respectability and authenticity. Drawing upon empirical data from two case studies, we conceptualize belonging as a process of sensemaking tied to place and value. We find that social class identity and locality play a vibrant role in the shaping of young people's identities. In seeking to understand how social experiences of young people are lived within classed, ethnic and gendered life worlds, we draw on sociological scholarship of youth, place and space. We explore young people's lived experiences in South East London and how they explain these experiences as influencing their subjectivities and sense of belonging.

Mobilitas dan Refleksivitas: Strategi Pemuda Yogyakarta di Masa Transisi menuju Dunia Kerja

“…Mobilitas penting sebagai strategi untuk menjadi refleksif (Sutopo, 2019). Saat pemuda melakukan banyak mobilitas, maka pemuda mampu menjadi individu yang multidimensi (Farrugia dan Wood 2017;Sand 2017;Stahl dan Habib 2017). Dengan kata lain, mobilitas menjadi salah satu strategi bagi pemuda untuk mengakumulasi modal yang harus mereka miliki di masa sekarang dan masa depan (Sutopo, 2019).…”

"Vi som bor här - vi vet!": En platssociologisk studie om ungas sociala organisering, identiteter och tillhörigheter i ett miljonprogramsområde

“…Dessa områden, och villkoren för dess unga invånare, har därför varit av stort intresse för samhällsvetenskaplig forskning. Såväl i Sverige som internationellt har viktig forskning bedrivits för att öka kunskapen om hur unga i resurssvaga och stigmatiserade områden hanterar de svåra boendevillkor och den territoriella stigmatisering som de växer upp med (se till exempel Dahlstedt & Frempong 2018;Stahl & Habib 2017;Goffman 2015;Harris 2014;Le Grand 2010;Wacquant 2008). Det framgår dock av Lejlas citat att det också försiggår saker mellan unga som ligger bortom de problembeskrivningar som kännetecknar dessa områden, och som därför sällan ryms inom de studier som främst fokuserar på de unga invånarnas sociala utsatthet eller upplevda stigmatisering.…”

“…Först när de unga känner trygghet och tillit tror jag det är möjligt att fånga de mångfacetterade betydelser som ett bostadsområde kan ha för dess unga invånare. I synnerhet gäller detta för bostadsområden som är utsatta för stigmatisering, eftersom unga invånare då tenderar att ta området i försvar (Dahlstedt & Frempong 2018;Stahl & Habib 2017;Harris 2014) och kan tänkas vara mer restriktiva med berättelser som riskerar att bekräfta det dåliga ryktet.…”

“…Utgångspunkten för ungas identitetskonstruktioner beskrivs vara individuella livsstilar och konsumtionsval snarare än traditionella faktorer som social klass och platstillhörighet (Shildrick 2006;Hall, Coffey & Williamson 1999). Andra argumenterar för att plats snarare har fått en ökad betydelse i ungas liv, och att det inte är möjligt att förstå ungas identiteter utan att ta hänsyn till de platser på vilka de uppstår (Farrugia & Wood 2017;Stahl & Habib 2017;Cahill 2000;Hall, Coffey & Williamson 1999). Detta förklaras bland annat av att platser tillskrivs mening som människor tolkar och förhåller sig till.…”

“…De skriver att: "'Place-making practices' are at the same time 'people-making practices'and vice versa: that performing subjectivities in social space is a way of producing that social space" (ibid: 254). Det är mot bakgrund av dessa resonemang som det efterfrågas fler studier som undersöker betydelsen av rum och plats för ungas identiteter och tillhörigheter (Stahl & Habib 2017).…”